Att akutläkare behövs har gång på gång påtalats av såväl läkare som politiker, men efter att ett tidigare projekt med akutläkarutbildning lades ned 2012 togs beslut först våren 2016 att återigen starta ST-tjänster för blivande akutläkare i Uppsala läns landsting. Året innan hade Socialstyrelsen beslutat göra utbildning i akutsjukvård till en egen basspecialitet i likhet med specialiteter som exempelvis medicin och ortopedi.
Fyra läkare har nu valt akutläkarspecialisering vid Uppsala läns landsting, två vid Akademiska och två vid lasarettet i Enköping. Starkt engagerade för att återuppta akutläkarutbildningen har akutläkarna Martin Wohlin, universitetslektor i akutsjukvård, och Susann Järhult varit. Martin Wohlin är ämnesansvarig för kurser i akutsjukvård som ingår i Uppsala universitets grundutbildning för läkare och sjuksköterskor, och nu också för specialistutbildningen. Susann Järhult är handledare och studierektor för de två akutläkarna som är under utbildning vid Akademiska. Vid lasarettet i Enköping är det akutläkaren Peter Glans som handleder de två blivande akutläkarna.
– Naturligtvis är det bättre att det är en specialistutbildning i egen rätt. Det går inte att tänka sig en ortopedmottagning utan läkare specialiserad på ortopedi. På samma sätt bör det vara självklart att akutmottagningar har akutläkare, säger Martin Wohlin.
Jourtjänstgöring på akutmottagningen vid Akademiska fylls nu mestadels med läkare under utbildning i andra specialiteter. Det är olyckligt av flera skäl anser han och kollegan Susann Järhult.
– Det allra viktigaste är att akutläkare har kontinuerlig närvaro på mottagningen tillsammans med andra yrkeskategorier som arbetar där. Med akutläkare på plats byggs arbetslag, -kultur och –klimat samt gemensam kunskap. Byggs verksamheten i stället på att specialister från andra kliniker går in på jourpass med jämna eller ojämna mellanrum kan effekten bli densamma som med hyrläkare., säger Martin Wohlin.
Susann Järhult beskriver de moment som akutläkare har att ta ställning till för varje patient oberoende av ålder:
– Bedömning av symptom utefter medicinsk angelägenhetsgrad, adekvata stabiliserande åtgärder och fortsatt vårdplanering för vård upp till de första 24 timmarna. Individens medicinska grundtillstånd beaktas, det vill säga vi tar hand om ”hela” individen. Det kommer kommer in cirka 55 000 patienter akut till Akademiska varje år, och patienterna kan ha alla typer av skador och medicinska problem. Då behövs ofta en bred akutläkarkompetens, säger Susann Järhult.
Hon och Martin Wohlin ser de nyinrättade ST-platserna för blivande akutläkare som resultatet av långt och träget arbete. Båda har arbetat på akuten vid Akademiska sedan 2003 och undervisar sedan 2011 i akutsjukvård på Uppsala universitet. Under den femte och den sista av elva terminer av grundutbildningen ingår akutsjukvård.
Katarina Stevens är underläkare på akutmottagningen och en av dem som undervisar på kurserna:
– Första kursomgången handlar många av studenternas frågor om hur man ska agera när man tar emot akut sjuka patienter. Under fyraveckorskursen termin elva har frågorna gått långt förbi ”ont i magen” och är mera ingående och specifika, säger Katarina Stevens.
Hon väntar på att få en plats för AT-tjänstgöring och har siktet inställt på ST-tjänstgöring som akutläkare:
– Jag vill kunna ta hand om alla patienter, det är en utmaning, men det är också bredden i arbetet på en akutmottagning som lockar.