â TĂ€nk dig en stor kebab som grillas pĂ„ en axel. I mitten sitter en omrörare, som en propeller och pĂ„ den Ă€r sjĂ€lva köttet som allt skrĂ€p fastnat pĂ„. Det kan vara vĂ„tservetter, tops, bindor och tamponger, sĂ€ger Michael Bergman som Ă€r arbetsledare inom VA och sanering pĂ„ Skadeservice.
LÀs mer om Skadeservice och vad de kan hjÀlpa till med hÀr.
Det Àr i rötkammaren den stora kebaben bildas, men rötkammarens syfte Àr egentligen inte att agera papperskorg. HÀr ska slam förvaras och förÀdlas, en biprodukt frÄn avloppsvattenreningen som bestÄr av toalettpapper, bajs, matrester och kaffesump. Och det kanske ocksÄ lÄter som skrÀp men slammet Àr vÀrdefullt eftersom det producerar biogas.
â Biogasen anvĂ€nds pĂ„ Ă„kermarker och som drivmedel i taxibilar, personbilar och kommunala bussar, sĂ€ger Nathalie Qvick, processingenjör pĂ„ Stockholm Vatten och Avfall.
Enorma mÀngder skrÀp slipper igenom
Henriksdals reningsverk i Stockholm Ă€r ett av Nordens största. DĂ€rför Ă€r det kanske inte konstigt att det blir en hel del skrĂ€p som hamnar hĂ€r â trots att rensgaller ska sĂ€tta stopp för det innan det kommer in i reningsverket.
- Det spolas ner mÄnga saker som inte hör hemma i avloppsvattnet och vÄra rensgaller kan inte fÄnga upp allt, sÄ delar av det smiter vidare. NÀr det samlats skrÀp i rötkammaren ger det mindre plats för slammet som hade kunnat bli biogas och biomull till Äkermarker. DÀrför mÄste vi tömma kammarna och sanera dem dÄ och dÄ, sÀger Nathalie.
Hackar med spadar och trÀdgÄrdsredskap för att lossa
Och det Àr hÀr Skadeservice kommer in i bilden. De utför ett arbete som den kÀnslige förmodligen inte skulle klara av. LÀttare blir det inte heller av att Henriksdals reningsverk ligger insprÀngt i ett berg och att det Àr höga temperaturer i rötkamrarna.
För att komma Ät skrÀpet behöver man gÄ in ovanifrÄn med hjÀlp av en lyftkran, fyra sanerare och en torrsug - en stor slang som hissas ner för att suga upp allt skrÀp.
Med hjÀlp av lyftkranen ovanpÄ berget förs tvÄ personer ner i rötkammaren i bergrummet samtidigt som de hÄller i slangen. NÀr luckan till kammaren öppnas möts de av den enorma klumpen.
- Om rötkammaren inte varit igÄng pÄ ett tag har den hunnit tömmas pÄ rötslammet och dÄ kan man nÀstan stÄ pÄ allt skrÀp som knutits samman, sÀger Michael pÄ Skadeservice.
Klumpen de möter kan vara vÀldigt envis. VÄtservetter Àr en av de största bovarna eftersom de snurrar ihop sig och bildar stora nystan med meterlÄnga trÄdar. Sanerarna pÄ Skadeservice behöver ofta hacka loss alla fibrer som satts ihop.
â Vi hackar med grep, spade, vanliga trĂ€dgĂ„rdsredskap. Det Ă€r ren handkraft som drar loss allt samtidigt som torrsugen drar upp det, sĂ€ger Michael.
Tömmer enorma volymer
Förra Äret tömde Skadeservice tvÄ rötkammare Ät Stockholm vatten och avfall. Totalt 294 ton oorganiskt material, eller skrÀp, rensades bort.
â Det handlar om otroliga volymer. Vi har sju stycken rötkammare med en total volym pĂ„ 39 000 kubikmeter, sĂ€ger Nathalie.
Saneringsarbetet som Skadeservice genomför gör att rötkammaren kan börja anvÀndas snabbare igen. Det gör att man fÄr tillbaka effektiviteten av rötkamrarna.
- Om inte Skadeservice gjorde det hÀr jobbet Ät oss skulle andra jobb eventuellt bli nedprioriterade. DÄ Àr det bra att kunna ta in de som kan utföra jobben tryggt och sÀkert och Àger all nödvÀndig utrustning, sÀger Nathalie.
â Skadeservice Ă€r jĂ€tteviktiga i den hĂ€r processen. Vi Ă€r oerhört tacksamma för dem. De Ă€r lĂ€ttillgĂ€ngliga, lösningsorienterade och trevliga att jobba med. Vi kĂ€nner varandra sĂ„ bra nu att de nĂ€stan kĂ€nns som en del av oss, fortsĂ€tter hon.
Om Skadeservice
Skadeservice har arbetat i saneringsbranschen i över 47 Är och gör allt frÄn miljö- och brandsanering till kemdykningar. HÀr kan du lÀsa mer om deras arbete.