Annonssamarbete med Skadeservice

Så för de kampen mot det du spolar ner i toaletten

Har du tänkt på vad som händer med topsen du spolar ner? På Henriksdals reningsverk i Stockholm kan den hamna i en gigantisk skräpklump som sanerare måste hacka loss – för hand. Arbetet som Skadeservice osynliga hjältar gör håller igång staden och maxar produktionen av biogas.

Skadeservice kontrollerar säkerheten när omröraren inspekteras och genomsöks på eventuella skador.

Skadeservice kontrollerar säkerheten när omröraren inspekteras och genomsöks på eventuella skador.

Foto: Michael Bergman

Native Plus2024-10-05 04:00
Detta är ett annonssamarbete.

– Tänk dig en stor kebab som grillas på en axel. I mitten sitter en omrörare, som en propeller och på den är själva köttet som allt skräp fastnat på. Det kan vara våtservetter, tops, bindor och tamponger, säger Michael Bergman som är arbetsledare inom VA och sanering på Skadeservice. 

Läs mer om Skadeservice och vad de kan hjälpa till med här.

undefined
Den så kallade kebaben av våtservetter, tops, trasor och annat.

Det är i rötkammaren den stora kebaben bildas, men rötkammarens syfte är egentligen inte att agera papperskorg. Här ska slam förvaras och förädlas, en biprodukt från avloppsvattenreningen som består av toalettpapper, bajs, matrester och kaffesump. Och det kanske också låter som skräp men slammet är värdefullt eftersom det producerar biogas.

undefined
Rötkammaren i bergrummet går 28 meter ner.

– Biogasen används på åkermarker och som drivmedel i taxibilar, personbilar och kommunala bussar, säger Nathalie Qvick, processingenjör på Stockholm Vatten och Avfall.

Enorma mängder skräp slipper igenom

Henriksdals reningsverk i Stockholm är ett av Nordens största. Därför är det kanske inte konstigt att det blir en hel del skräp som hamnar här – trots att rensgaller ska sätta stopp för det innan det kommer in i reningsverket.

- Det spolas ner många saker som inte hör hemma i avloppsvattnet och våra rensgaller kan inte fånga upp allt, så delar av det smiter vidare. När det samlats skräp i rötkammaren ger det mindre plats för slammet som hade kunnat bli biogas och biomull till åkermarker. Därför måste vi tömma kammarna och sanera dem då och då, säger Nathalie.

Hackar med spadar och trädgårdsredskap för att lossa

Och det är här Skadeservice kommer in i bilden. De utför ett arbete som den känslige förmodligen inte skulle klara av. Lättare blir det inte heller av att Henriksdals reningsverk ligger insprängt i ett berg och att det är höga temperaturer i rötkamrarna.

För att komma åt skräpet behöver man gå in ovanifrån med hjälp av en lyftkran, fyra sanerare och en torrsug - en stor slang som hissas ner för att suga upp allt skräp. 

undefined
Till höger i bild: På berget står Skadesevice torrsugsaggregat, som är som en enorm dammsugare som letar sig ner i hålet till bergrummet. Till vänster: Ett förfilter där materialet som sugs upp hamnar. Det tippas i sin tur på en avfallsanläggning.

Med hjälp av lyftkranen ovanpå berget förs två personer ner i rötkammaren i bergrummet samtidigt som de håller i slangen. När luckan till kammaren öppnas möts de av den enorma klumpen.

- Om rötkammaren inte varit igång på ett tag har den hunnit tömmas på rötslammet och då kan man nästan stå på allt skräp som knutits samman, säger Michael på Skadeservice.

Klumpen de möter kan vara väldigt envis. Våtservetter är en av de största bovarna eftersom de snurrar ihop sig och bildar stora nystan med meterlånga trådar. Sanerarna på Skadeservice behöver ofta hacka loss alla fibrer som satts ihop. 

– Vi hackar med grep, spade, vanliga trädgårdsredskap. Det är ren handkraft som drar loss allt samtidigt som torrsugen drar upp det, säger Michael.

undefined
När skräpet i rötkammaren börjat torka måste sanerarna hacka loss en stor skorpa för att kunna tömma allt.

Tömmer enorma volymer

Förra året tömde Skadeservice två rötkammare åt Stockholm vatten och avfall. Totalt 294 ton oorganiskt material, eller skräp, rensades bort. 

– Det handlar om otroliga volymer. Vi har sju stycken rötkammare med en total volym på 39 000 kubikmeter, säger Nathalie.

undefined
Skadeservice spolar rent botten efter att rötkammaren har tömts.

Saneringsarbetet som Skadeservice genomför gör att rötkammaren kan börja användas snabbare igen. Det gör att man får tillbaka effektiviteten av rötkamrarna. 

- Om inte Skadeservice gjorde det här jobbet åt oss skulle andra jobb eventuellt bli nedprioriterade. Då är det bra att kunna ta in de som kan utföra jobben tryggt och säkert och äger all nödvändig utrustning, säger Nathalie.

– Skadeservice är jätteviktiga i den här processen. Vi är oerhört tacksamma för dem. De är lättillgängliga, lösningsorienterade och trevliga att jobba med. Vi känner varandra så bra nu att de nästan känns som en del av oss, fortsätter hon.

Om Skadeservice

Skadeservice har arbetat i saneringsbranschen i över 47 år och gör allt från miljö- och brandsanering till kemdykningar. Här kan du läsa mer om deras arbete.

Den här annonsen är producerad av en kommersiell skribent. Den är alltså inte skriven av någon av våra journalister på UNT.