Q-lineas vd Jonas Jarvius leder företagets satsning mot antibiotikaresistens.
Det går bra för Uppsalaföretaget Q-linea. Det som för 10–15 år sedan var en liten grupp engagerade forskare vid Uppsala universitet har med tiden utvecklats till ett vårdinnovationsbolag med närmare 150 anställda. Nu har företaget CE-certifierat sin första produkt, diagnostiksystemet ASTar, och byggt upp en produktionsanläggning i Fyrislund. Bolaget finns därmed representerat på tre ställen i Uppsala med huvudkvarter på Uppsala Science Park.
Det var efter att ha utvecklat teknik som mätte närvaro av bakterier som en grupp forskare skapade Q-linea och bestämde sig för att ge sig in i kampen mot antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala hälsan.
– Det kändes som det område där vår unika teknik skulle göra mest nytta för patienterna inom sjukvården samtidigt som det var mycket intressant kommersiellt, berättar Jonas Jarvius, vd på Q-linea.
Nästan hundra år efter upptäckten av penicillinet dör cirka 11 miljoner människor om året fortfarande av sepsis, bakterieinfektioner som efter att ha angripit ett organ sprider sig i kroppen, och obehandlat orsakar en kedjeeffekt med immunförsvaret som kan leda till organsvikt och döden. I Sverige drabbas 40 000 personer varje år och cirka 8 000 avlider. Christian Giske är professor vid Karolinska Institutet och ordförande i europeiska kommittén för antimikrobiell resistensbestämning, EUCAST. Han berättar att det stora problemet vid sepsis är tiden det tar att diagnostisera infektionen och sätta in riktad behandling.
– När en patient kommer in vill man så fort som möjligt sätta in riktad antibiotika mot just den bakterie som orsakat infektionen. Först använder man en antibiotika med ett brett spektrum som funkar ganska bra mot de flesta bakterier. Men ju tidigare man kan sätta in en riktad behandling med rätt sorts antibiotika desto bättre är det för att optimera prognosen och minimera skadan på tarmfloran.
I dag kan detta ta uppåt två–tre dygn, vilket gör att patienter i länder med mycket antibiotikaresistens hinner dö under tiden. I Sverige är det framför allt viktigt att snabbt få till en behandling eftersom en för bred antibiotikabehandling ökar problemen med antibiotikaresistenta bakterier.
– Det tas hela tiden fram nya antibiotika, men vi måste använda dessa rätt så att det inte utvecklas resistens mot dem, säger Christian Giske.
"Det tas hela tiden fram nya antibiotika, men vi måste använda dessa rätt så att det inte utvecklas resistens mot dem", säger Christian Giske, professor vid Karolinska Institutet.
Det som krävs för att en infektion ska kunna diagnostiseras är att ett blodprov från patienten odlas i ett laboratorium, där de bakterier som infekterat blodet växer till en analyserbar mängd. Därefter sker en ofta omfattande och tidskrävande analys som leder fram till att en riktad behandling med rätt antibiotika som kan sättas in.
Och det är här ASTar kommer in i bilden. Det helautomatiska diagnossystemet kan på cirka sex timmar efter att det laddats med positiv blododling ge besked om vilken mängd och sorts antibiotika som bör sättas in. Q-lineas vd Jonas Jarvius förklarar att det har varit viktigt att ta fram ett system som är lätt att hantera.
– Vi vet att det är väldigt mycket att göra på ett sjukhuslabb. ASTar är så enkelt att vem som helst på labbet kan sköta det och det tar bara två minuter att ladda en körning. Man kan även ladda nya körningar efter hand och upp till tolv patientprover kan analyseras samtidigt. Eftersom systemet sedan sköter sig själv kan man ladda körningar innan man går hem för dagen och ta hand om resultaten nästa morgon.
Det helautomatiska diagnossystemet ASTar kan på bara cirka sex timmar ge besked om vilken mängd och sorts antibiotika som bör sättas in.
Jonas Jarvius berättar att ASTar tagits fram i nära samarbete med sjukvården, bland annat på Akademiska sjukhuset, och att produkten efter tester förra året nu är redo att komma ut på marknaden.
– Vi har inlett ett samarbete med det globala företaget Thermo Fisher Scientific. De kommer att kommersialisera ASTar över hela världen, medan vi själva kommer att marknadsföra systemet i Sverige. ASTar-instrumentet tillverkas hos Sanmina i Örnsköldsvik, men vi har valt att själva tillverka de förbrukningsartiklar som hör till. Det är ju där den stora försäljningen kommer att vara och det känns viktigt både för vår egen skull och för Uppsala att vi behåller den delen här, säger han.
Q-linea har flera andra produkter på utvecklingsstadiet. Bland dessa en behållare som utför blododling samtidigt som blodprovet transporteras till labbet inom sjukhuset eller mellan olika sjukhus. Här finns mycket tid att spara in mellan blodprov och riktad behandling för patienter som befinner sig långt från närmaste laboratorium.
– Du ska kunna få samma nivå på vården även om du bor på en liten ort i Norrlands inland, och för patienter med sepsis är varje timme viktig, säger Jonas Jarvius.
Läs mer om Q-linea och ASTar på Q-lineas hemsida.