I sina roller på Q-linea är Mats Gullberg, vice vd och forskningschef, och Petra Bängtsson, programmerare, med och bidrar till att framtidssäkra sjukvården genom att arbeta med att ta fram förbättrad infektionsdiagnostik.
Hos vårdinnovationsföretaget Q-linea i Uppsala sker alla steg från uppfinning via utveckling till produktion av färdiga produkter och genom ett kommersiellt partnerskap försäljning på en internationell marknad. Det betyder att företaget behöver knyta till sig en stor mix av kompetenser, exempelvis mikrobiologer, ingenjörer, programmerare och operatörer för att nämna några. Det råder ingen tvekan om att dessa yrkeskategorier är otroligt viktiga roller i framtidens sjukvårdsteknik.
– Om man tittar på sjukvården och hälsovårdens behov framöver så räcker det inte enbart med det som de flesta kanske tänker på så som fler forskare inom biologi och kemi. Mjukvaruutvecklare utgör en oerhört stor pusselbit i vårdens teknik framöver, framförallt för olika typer av beslutsstöd, säger Mats Gullberg. Fler programmerare och dataanalytiker behövs för att vi tillsammans ska kunna bygga framtidens sjukvård.
Petra Bängtsson är i grunden civilingenjör inom bioteknik och har jobbat i branschen i 20 år. På Q-linea har hon jobbat i ett och ett halvt år.
– Som programmerare är kanske inte biotechbranschen det första man tänker på som en potentiell arbetsplats, säger hon. Men faktum är att det finns många möjligheter för just den yrkeskategorin.
– För min egen personliga del kändes det helt naturligt att söka mig till det här området, för att få möjligheten att jobba med något som känns viktigt och är betydelsefullt för många människor.
Petra Bängtsson har en viktig roll i framtagandet av Q-lineas medicintekniska produkter. Hon är en av de som utvecklar mjukvaran till en av företagets produkter ASTar. ASTar är ett diagnostiksystem för att underlätta att ge rätt antibiotika till rätt patient. Genom att med automatisering underlätta arbetsflödet för personal på sjukhuslaboratorier och förkorta analystiden möjliggör ASTar att personalen får tid för andra uppgifter. Samtidigt som den förkortar tiden till optimal behandling för patienten.
– Rent konkret kan man säga att jag jobbar med den delen som är närmast människan – nämligen touchskärmen på apparaten, förklarar Petra.
Idag råder det en generell brist på utbildade programmerare. Det i kombination med vissa förutfattade meningar om branschen gör att Q-linea och andra liknande företag ofta får söka länge för att hitta personer med rätt kompetens.
– Bland programmerare är biotechbranschen många gånger lite bortglömd, vilket är väldigt synd eftersom det är en väldigt rolig och spännande bransch att arbeta inom, säger Petra Bängtsson. Programmerare tänker i första hand att de ska jobba med konsumentprodukter som appar och spel, och har kanske ingen aning om att de här jobben finns. Eller så är man rädd för att arbetet blir väldigt styrt i den här branschen. Men tvärtom får man jobba kreativt och med problemlösning. Plus att man får vara med och bygga något man är stolt över!
Vad vill ni säga till dem som är nyfikna på branschen?
– Oavsett om du är student eller jobbat flera år inom mjukvaruutveckling eller programmering, tveka inte att ta kontakt med oss för få veta mer! Det är oerhört tillfredställande att arbeta med utveckling av produkter som kan bidra till bättre vård eller till och med rädda liv – och än så länge är vi bara i början av vad IT kommer innebära för framtidens sjukvård, säger Mats.