I det gamla förvaltarkontoret i Lövstabruk håller Bruksarkivet till och förvaltar delar av den svenska- och norduppländska industrihistorien. I arkivet förvaras 500 hyllmeter med dokument och handlingar från 1600-talet och fram till nutid. Där finns också 700 olika kartor från samma tidsperiod, som fram till nu fört en anonym tillvaro.
– Det här är en verklig kartskatt. Tidigare var det dock möjligt att komma hit och titta på dem, berättar Helena Ericson-Wik, arkivarie på Bruksarkivet.
Nu har man tagit nästa steg när man gör delar av samlingen digital.
För ett drygt år sedan fick Bruksarkivet ett ekonomiskt bidrag från Brandförsäkringsverkets stiftelse för byggnadshistorisk forskning på 150 000 kronor till arbetet.
– Vi har under det senaste året arbetat med katalogisering och digitalisering av 250 kartor, berättar Helena Ericson-Wik.
Digitaliseringen har skett i samarbete med Uppsala Universitets bibliotek och Carolina Redviva.
Vilka kartor har ni digitaliserat?
– Det är de kartor som har de största historiska och forskningsmässiga värdena. Övriga kartor är det möjligt att komma hitta och studera.
Kartorna finns nu tillgängliga på internet på bilddatabasen Alvin. Totalt finns kartor från 25 olika områden i Uppland. Förutom kartor med kopplingar till många av bruken i norra Uppland så finns även kartor från andra delar av länet.
– Det är bara att gå in på databasen och söka efter Bruksarkivet så får man fram exakt vilka kartor som finns, säger Helena Ericson-Wik.
Den dag tidningen är på plats på Bruksarkivet har ett stort antal av de kartor som varit ivägskickade för digitalisering kommit tillbaka.
Helena Ericson-Wik och kollegan Inger Ekbergh-Ljung öppnar en av kartrullarna som innehåller en 1600-tals karta som visar de norra delarna av Uppsala län.
Redan 1701 restaurerades kartan en första gång av lantmätaren Johan Braun som var anställd av släkten De Geer för att arbeta med skogsförvaltning på deras marker kring Lövstabruk.
Förutom kartor finns även en skrift om olika gårdars skogsbestånd från Dannemoras Bergslag i databasen.
– I dokumentet redovisas hur stora skogsbestånd som fanns på olika gårdar i början på 1700-talet.
– De uppgifterna har granskats av forskare i modern tid som kunnat konstatera att uppgifterna stämmer med bedömningar som gjorts i modern tid, säger Inger Ekbergh-Ljung.