I Heby har utbyggnaden tagit fart, mycket beroende på en lokal aktör som bygger på landsbygden.
Bredbandsutbyggnaden går framåt i länet. Utom i Östhammars kommun, där utvecklingen stod i princip stilla mellan 2019–2020.
Siffrorna kommer från Post- och telestyrelsen, PTS, och har tolkats av Svenska stadsnätsföreningen som skapat en rankinglista.
Östhammar hamnar på plats 232 av 290 kommuner. Här saknar 71 procent av hushållen på landsbygden tillgång till snabbt bredband. I Heby kommun har andelen ökat från 50,6 till 71 procent, plus 20,4 procentenheter.
Kommunalrådet Marie Wilén (C) börjar med att varna för att hennes telefonlinje är lite svajig, där hon sitter fem kilometer utanför Heby. Fibern har inte nått hennes hus ännu, men det är nära.
– Vi är förstås stolta över utvecklingen, även om det finns mycket kvar att göra, säger hon.
Men att förklara varför utbyggnaden i Heby ökat med 20 procentenheter är inte helt enkelt.
Marie Wilén (C) kommunalråd Heby, gläds åt att Heby tagit ett kliv framåt i bredbandsutbyggnaden. "Men det är mycket kvar att göra."
– Det handlar om flera aspekter. Men det betyder nog mycket att vi har ett lokalt bredbandsföretag här som är inriktat på att bygga ut just på landsbygden. Sedan är geografin gynnsam, mycket åker och skog, det är lätt att gräva i marken. Vi har även satt i system att alltid lägga ned rör för fiber när vi bygger nya områden och gräver för vatten- och avlopp, säger Marie Wilén.
Sorgebarnen i statistiken är Tierp, där endast 18,3 procent av landsbygdsborna har tillgång till snabbt bredband och Östhammar där utvecklingen står stilla.
En förklaring till att det går så sakta på landet är att kommunens geografi gör det svårt för bredbandsföretagen att få ekonomi i projekten. Det är långa sträckor, glest mellan hushållen och delar av kommunen är skärgård med berg i marken.
– Att lämpa över utbyggnaden på kommunerna skulle kosta alltför mycket, en uppskattning är 200 miljoner bara för Östhammar. Det är orimligt att vi skulle lägga så mycket pengar, säger kommunstyrelsens ordförande i Östhammar, Jacob Spangenberg (C).
Kommunstyrelsens ordförande i Östhammar, Jacob Spangenberg (C), hoppas på privata aktörer.
Han bollar gärna frågan vidare till de kommersiella bolagen, som enligt regeringen ska stå för utbyggnaden.
– Det är den privata sektorn som måste driva detta, det är enda verktyget.
Han tycker att tillgången på fiber är en jämlikhetsfråga.
– Vi vill motverka det digitala utanförskapet. Och bra bredband är viktigt för vård och omsorg – som bedriver digital övervakning av olika slag, men också för företagen som gärna vill stanna kvar på landsbygden.
Statliga bidrag finns att söka och nyligen kom nya pengar från regeringen. Frågan är om de räcker till?
Östhammars infrastrukturstrateg Jan Rydberg hoppas på utdelning till hösten. Regeringen har gett PTS 2,85 miljarder under åren 2020 till 2025 att fördela över landet. Vilka som får bidrag i år blir klart i september 2021.
I dag saknar 71 procent av dem som bor på landsbygden i Östhammars kommun tillgång till fiber, enligt Svenska Stadsnätsföreningen som tolkat statistik från Post- och telestyrelsen.
– Vår region får en tredjedel av bidragen, men om de hamnar i just Östhammar är osäkert. Vi hoppas att många privata aktörer söker. PTS vill förstås ha så mycket som möjligt för pengarna och då prioriteras ansökningar där man kan få med så många hushåll som möjligt. Det missgynnar platser där det är långt mellan husen, säger Jan Rydberg.
Han menar att mycket av trögheten inom Östhammars kommun handlar om att privata aktörer pausat sitt arbete.
– Tidigare leverantörer stoppade sitt byggande på flera håll och det stod stilla länge, men nu har de kommit igång igen och i vissa fall har nya aktörer tagit över. Jag tror att vi snart ser en förändring till det bättre, säger han.