Ska vi gissa på att det blir ett ja?

I dag fattas ett av de tyngsta miljöbesluten i Sveriges historia. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) kommer att tillkännage regeringens besked i frågan om slutförvar av använt kärnbränsle.

Slutförvarsbygget i Finland pågår redan. Nu kommer beslutet om det svenska förvaret.

Slutförvarsbygget i Finland pågår redan. Nu kommer beslutet om det svenska förvaret.

Foto: Catrin Pihl

Krönika2022-01-27 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ska slutförvaret byggas 500 meter ned i berget intill Forsmarks kärnkraftverk? I så fall är Sverige det andra landet i världen som valt en metod för slutförvar. Etta ligger Finland.

De flesta som har någorlunda koll på ämnet tror på ett ja, även om motståndare, bland annat i form av naturvårdande organisationer och Miljöpartiet hoppas på ett nej. Motståndarna menar att man inte kan stressa fram ett beslut som man sedan måste leva med i 100 000 år. De lyfter oklarheter i forskningen kring kopparbehållarnas motståndskraft mot korrosion som det största argumentet för att säga nej.

Själv gissar jag ändå på att det blir ett ja, det känns på nåt vis i luften. Regeringen har sannolikt tröttnat på debatten om förhalning och på tjatet från kärnkraftskommunerna Östhammar och Oskarshamn. Dessutom ligger misstroendehotet från den politiska oppositionen över Annika Strandhäll som en extra blåslampa. 

I Östhammar sitter ett antal förväntansfulla politiker som på nålar. De hoppas att ett ja ska ge förnyad tyngd åt infrastrukturfrågor som kommunen brottats med i decennier. Eller om man så vill: mer klirr i kassan.

Byggs ett slutförvar i Forsmark behövs en snabb och effektiv väg 288 för transporter, Hargs Hamn AB får fler kunder och kommunen fler invånare. 

Vilka argument som väger över återstår att se. Men ett är i alla fall säkert: Hur beskedet än blir kommer miljöministern få skäll.