Miljardsatsning ska undanröja Uppsalas elkris

Det var 2017 som det uppdagades att Uppsala slagit i eltaket. Inte för att det råder brist på el, utan för att kapaciteten i det nationella stamnätet, som byggdes under 1940-talet, inte är dimensionerat för den snabba utbyggnaden av samhället. 

– Vi blev chockade, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) om hur styret reagerade på beskedet om kapacitetsbristen för tre år sedan. 

De trånga ledningarna har lett till att Vattenfall tvingats säga nej till etableringar av serverhallar och en batterifabrik i Uppsala. UL kan bara köra hälften så många elbussar som planerat och varken utbyggnaden av sydöstra staden eller järnvägen kommer vara möjlig om inte elförsörjningen får en lösning. 

Under slutet av 2020 tas emellertid första steget mot ett nytt nät i Uppsala län. Svenska kraftnät, som ansvarar för elförsörjningen i Sverige, har beslutat om att bygga ett nytt stamnät från Mehedeby i norr till Odensala i söder, via Uppsala. Det så kallade Uppsalabenet kommer kosta 5 miljarder kronor. Totalt kommer Svenska kraftnät investera 75 miljarder kronor de närmaste 20 åren på att byta ut ledningar i område NordSyd.

Att nätet byts ut först nu beror på att den eskalerande behovsökningen uppstått först de senaste 4-5 åren, enligt Per Eckemark, divisionschef nät vid Svenska kraftnät.

– Vi måste kunna motivera allt vi gör ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Elanvändningen har legat konstant i tre decennier, men nu ser vi att den drar i väg, säger Per Eckemark.

Erik Pelling är glad över Svenska kraftnäts besked. Men det innebär inte att alla problem är lösta, påpekar han. Uppsalabenet beräknas nämligen vara klart först 2030. Svenska kraftnät kommer även uppgradera en ledning mellan Valbo, utanför Gävle, och Untra, norr om Tierp, till en så kallad högtemperaturlina, vilket kommer förbättra effektsituationen för bland annat Uppsala redan från 2023. Men enligt kommunens beräkningar kommer det ändå inte vara tillräckligt, i väntan på det nya elnätet.

– Vi kommer behöva ransonera i mellanperioden och hitta massa olika lösningar. Det har hänt mycket på kort tid sedan kapacitetsbristen upptäcktes 2017 när det kommer till lösningar, men det är ingen kul situation, säger Erik Pelling. 

Hans förhoppning är att Uppsala kommun ska kunna bidra till att korta projekttiden genom att vara snabba med att lämna remissyttrande och bevilja tillstånd för utbyggnad av ledningsgator på kommunal mark. Själva byggnationen av kraftnätet tar nämligen bara två år – resterande tid äts upp av olika tillståndsprocesser. Det innebär också att projektet kan försenas, om intressenter motsätter sig dragningen av de nya ledningarna. 

– Vi får se hur mycket lokalt motstånd det blir. Det är upp till oss att förklara behoven av att ledningarna byts ut, säger Per Eckemark vid Svenska kraftnät.

Hur kommer privata markägare påverkas av projektet?

– Vi försöker välja väg med minst påverkan, men vi kommer passera många markägare. Oftast köper vi marken för marknadspris plus 25 procent. Vi har också möjlighet att lösa in marken, men det händer nästan aldrig. Därutöver har vi så kallade särintressen att ta hänsyn till – bara Försvarets intresseområde täcker 45 procent av vårt område.

Det nya nätet ska höja kapaciteten för område NordSyd från 7 300 till cirka 10 000 megawatt.