Laddinfrastrukturen behöver byggas ut i hela landet.
I storstaden Uppsala har det kommunala bolaget Uppsala parkering jobbat med laddstolpar sedan 2015. Bolaget har ett hundratal stolpar på både kvartersmark och allmän plats. De används i hög utsträckning, enligt fastighetschefen Gustav Törnquist.
– Bolaget fortsätter utvecklingen de kommande åren då efterfrågan ökar. Att skapa attraktiva modeller med varierande effekt 6,6–22 kW samt smarta betallösningar är något som också ligger i arbetet framåt, säger han.
I länets näst största kommun Enköping byggde man för omkring fem år sedan laddstolpar i centrala Enköping och vid Resecentrum. Övriga laddstolpar – vid motorvägens trafikplats och längs vägen mot Sala tillkom lite senare, enligt trafikplaneraren Maurizio Freddo. Det finns totalt sex publika laddstolpar.
– De används, särskilt laddstolparna i centrala Enköping. Men det finns inte så stort behov ännu, säger Maurizio Freddo.
De nästan lika stora kommunerna Tierp och Östhammar har också satsat på laddstolpar.
– Vi har i kommunens regi etablerat fyra laddstolpar med totalt åtta platser vid pendlarparkeringen i Tierp samt två stolpar med totalt fyra platser vid pendlarparkeringen i Örbyhus, säger kommunekologen Taija Lindfors.
Kommunens fastighetsbolag installerar även laddstolpar vid nybyggnationer eller vid större ombyggnationer. De finns vid Centralhallen, Örbyhus skola, Vegahallen och Kvarnbackens förskola samt två privata laddstolpar vid huvudkontoret. Privata aktörer som Tierpsporten har egna laddstolpar.
Östhammar var tidigast ute med etableringen av publika laddstolpar. Redan på 2010-talet inledde kommunen ett samarbete med Vattenfall.
– Vi har också sedan 2014–2015 i vår egen bilpool en mycket stor andel elfordon och laddplatser. Jag tror att även Östhammar satsar på laddplatser i anslutning till boenden, säger verksamhetschefen Marie Berggren.
I Knivsta finns två publika laddplatser på pendlarparkeringen och två på Sågverkstorget intill kommunhuset. Dessa anlades 2016.
– Knivsta kommun är positiva till att fler aktörer bygger ut sina nät även i Knivsta. Kommunen i sig kan inte bygga ut laddinfrastruktur utan att ha ett bolag som ansvarar för detta, säger trafik- och gatuchefen Kristofer Kvarnström och lägger till:
– Laddningsinfrastrukturen behöver byggas ut i hela Sverige generellt. Det gäller både så kallad målpunktsladdning som är lite långsammare, till exempel vid butiker eller andra ställen där man stannar för att göra besök eller ärenden. Men även mer avancerade laddplatser behövs, så kallad snabbladdning där man stannar bara så länge man behöver för att kunna köra vidare direkt efter laddning. Det är två typer av laddning som komplementerar varandra efter behov.
I den nästa minsta kommunen Heby finns ett samarbete med Sala-Heby Energi AB där kommunen kan ordna laddstolpar vid intresse. Information om erbjudandet skickades ut för tre månader sedan, men ingen nappade då.
I den minsta kommunen Älvkarleby finns inte heller några publika laddstolpar.
– Jag tycker inte att det är en offentlig uppgift att bygga laddstolpar. Det är företagen som ska bemöta efterfrågan, inte kommunen. Kommunen ska bara förbereda så företagen har möjlighet att möta upp efterfrågan, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Grönberg (S).
Svenska kyrkan i Skutskär har dock sina egna laddstolpar.