Clarias Àr en fet fisk som passar bra att röka. Den kan bland annat hittas pÄ Sigtunastiftelsens julbord som ersÀttning för rökt Äl.
Det nya Knivsta
Walloxen Àr ett nytt litet samhÀlle som byggs upp i nÀrheten av sjön Valloxen i Knivsta. Visionen Àr att omrÄdet ska vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart. Nya bostÀder och verksamheter vÀxer fram i och runt tvÄ drygt hundraÄriga byggnader som frÄn början var ett sjukhem och sedan grundskola, dÀr Àven en vÄrdcentral huserar.
För ett Är sedan invigdes den nya Margarethaskolan intill den gamla skolan. UngefÀr samtidigt bestÀmde sig Sigtunabon Maja De Bernardo för att sÀga upp sig frÄn sitt jobb som sjuksköterska pÄ barnintensiven vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
I stÀllet satsade hon pÄ sitt stora mat- och odlingsintresse och pÄ att utveckla företaget Lokalt Odlat, som hon driver med sin man Fredrik Svensson. Ett stenkast frÄn skolan byggs nu ett vÀxthus upp bredvid det sÄ kallade Orangeriet, dÀr Maja De Bernardos kafé och matstudio Paradiso ligger.
Om ett halvÄr ska utbyggnaden av det cirkulÀra odlingssystemet akvaponik vara klart, vilket enkelt uttryckt innebÀr att vÀxthusets grönsaker fÄr nÀring frÄn fiskarnas avföring och överblivet fiskfoder. I 26-gradiga bassÀnger simmar de tvÄ matfisksorterna clarias och tilapia.
â FrĂ„n baksidan av Paradiso, dĂ€r jag har fiskodlingen, kommer nĂ€ringsvattnet att slussas igenom Orangeriet och sedan till vĂ€xthuset. Sedan förs renat vatten frĂ„n vĂ€xthuset tillbaka till fiskarna i ett cirkulĂ€rt kretslopp, sĂ€ger Maja De Bernardo.
Sedan tidigare odlas sallad och kryddvÀxter pÄ höjden i liten skala i Orangeriet. HÀr stÄr Àven nÄgra mindre citrontrÀd med rötterna i lecakulor och som fÄr nÀring frÄn fiskarna.
Erika von Ahn Àr ansvarig för det nya vÀxthuset som nu byggs upp i Walloxen i Knivsta.
â Tanken Ă€r att vi ska odla sallad, gurka, tomat och kryddor som allmĂ€nheten fĂ„r köpa, plus att vi kommer att anvĂ€nda mycket av det vi odlar pĂ„ Paradisos meny. Vi hoppas till exempel kunna erbjuda Knivstas egen fish and chips om ett halvĂ„r, sĂ€ger Maja De Bernardo som anstĂ€llt Erika von Ahn som ansvarig för vĂ€xthuset.
â Hon gick en trĂ€dgĂ„rdsutbildning och frĂ„gade om hon fick göra praktik hos mig. Och hon var sĂ„ bra att hon nu fĂ„tt en heltidstjĂ€nst hĂ€r.
För Sigtunaparet började det för ungefÀr tio Är sedan med en frÄga: hur kan de sjÀlva skapa bra mat till sig och sina fyra barn?
â Vi kĂ€nde att vi ville ha tillgĂ„ng till bra och sĂ€ker mat som inte krĂ€vde lĂ„nga transporter. Det började med en skock hobbyhöns som kĂ€kade upp barnens matrester och gav schyssta Ă€gg, sĂ€ger Fredrik Svensson som Ă€r elingenjör till yrket och sjĂ€lv bygger och installerar delar av odlingssystemet i vĂ€xthuset.
Maja De Bernardo och Fredrik Svensson odlar sedan flera Ă„r grönsaker pĂ„ höjden vid sin villa i Sigtuna. Bilden Ă€r frĂ„n 2019, samma Ă„r som Maja blev Ă
rets miljöhjÀlte i Sigtuna.
NÀsta steg blev att skaffa fÄr som nu betar pÄ mark som arrenderas i nÀrheten av villaomrÄdet dÀr de bor. SÄ smÄningom startade de sÄ kallade hydroponiska odlingar pÄ höjden i garaget. Med vÀxtlampor och nÀringslösning odlades sallad och kryddvÀxter med framgÄng.
Efter att de skaffat en mindre fiskodling och börjat med akvaponik utsÄgs Maja de Bernardo till à rets miljöhjÀlte 2019 av Sigtuna kommun. Sedan hörde Olle Larsson av sig. Han Àr vd pÄ fastighetsbolaget Sisyfos som utvecklar Walloxen.
â Han ville ha ett sĂ„dant hĂ€r system i Walloxen och frĂ„gade om vi var intresserade av att sĂ€tta upp det hĂ€r, sĂ€ger Maja De Bernardo.
Tanken Àr att Lokalt Odlat i Walloxen ska bli ett utbildningscentrum för andra entreprenörer som vill starta en smÄskalig odling inomhus dÀr fisknÀring förvandlas till mat pÄ tallriken.
â Det fungerar sĂ„ att man öppnar dotterbolag till vĂ„rt företag och vi ger stöd med allt som behövs. Nyligen hjĂ€lpte vi till med att starta upp ett dotterbolag i Trosa. VĂ„r policy Ă€r att grönsaker frĂ„n Lokalt Odlat inte ska produceras mer Ă€n tre mil bort.
Den andra matfisken i odlingen heter tilapia och Àr en kotlettfisk som passar bra till exempelvis fiskgratÀng, enligt Maja De Bernardo.
Att vÄr livsmedelsförsörjning Àr skör blev tydligt under pandemin nÀr transportkedjorna pÄverkades, sÀger Maja De Bernardo. Hon tror att fler behöver producera sin egen mat.
â Det Ă€r inte bara bĂ€ttre för klimatet, det Ă€r ocksĂ„ bĂ€ttre för oss eftersom vi vet var maten kommer ifrĂ„n och hur den framstĂ€lls.
Att kalla akvaponikodling för ett hÄllbart kretslopp Àr dock inte helt sant. Det fiskfoder som anvÀnds bestÄr av fiskmjöl, vilket Àr en miljöbov i sig.
â Ja, det Ă€r en akilleshĂ€l i produktionen. Men myndigheterna tillĂ„ter oss inte att anvĂ€nda nĂ„got annat. För att fĂ„ en hög proteinhalt i fiskfodret skulle exempelvis fluglarver kunna anvĂ€ndas i stĂ€llet. Det forskas mycket pĂ„ det vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Maja De Bernardo i matstudion Paradiso i Walloxen. "Vi hoppas kunna erbjuda Knivstas egen fish and chips om ett halvÄr", sÀger hon.