Att det finns barn som går och lägger sig i egna sängar och alltid tillbringar hela nätterna i eget rum är något som du bara har hört talas om. Själv tillbringar du alla eller i varje fall ganska många nätter i någon form av svettig trängsel där vassa knän i ryggen och plötsliga smällar i ansiktet ingår.

Kanske hör du till dem som tycker att smockorna och knuffandet är petitesser i ert annars helgosiga sovarrangemang? Eller så drabbas du av obehagsrysningar bara du tänker på det och börjar att fantisera om hur du ska knuffa barnet ur sovrummet, låsa dörren och slänga nyckeln.

– Det här är ett stort dilemma. Hela familjen måste få sova och vissa föräldrar klarar inte att ha barnen i sina sängar, säger barn- och föräldrapsykologen Malin Alfvén.

De flesta barn har perioder i livet då det antingen hänt något jobbigt eller då de går igenom intensiva utvecklingsfaser som gör att de drömmer mer och sover oroligare.

Plötsligt kan ett barn som brukar sova i egen säng börja vakna och vara ledset mitt i natten, eller diskret komma tassande och klämma ned sig tätt intill. Eller så är det normaltillståndet i din familj.

Du kanske har ett känsligare barn som både tänker och drömmer mer. Frågan är om vi ska jobba för att vänja av barnen deras beteende. Malin Alfvén tycker inte det.

– Om vi vill ha trygga barn ska de ha tillåtelse att vara med oss i princip dygnet runt. Det gäller även barn som är så stora som nio och tolv. De kan också behöva komma ibland om nätterna trots att de tycker att det är jätteskämmigt. Det samma gäller för 16-åringen som varit med om något jobbigt.

Utomstående kan ha åsikter om att det är fel och för intimt. Som förälder ska man strunta i det, tycker Malin ­Alfvén.

– Föräldrar i dag är så förbaskat mycket bättre än den tidigare föräldrageneration. Ni är mer fysiska, mer kärleksfulla, pratar mer och berättar mer för era barn. Det är genom den närheten som barnen blir självständiga.

Men föräldrar har också rätt till en god sömn och behöver dessutom återhämtningen för att vara någorlunda vettiga och trevliga i vaket tillstånd. Tycker du att samsovning är jobbigt gäller det att hitta någon form av kompromisslösning. Att bara finnas nära kan räcka och ett alternativ till att dela säng är att ha en madrass lättillgänglig att snabbt dra fram för en nattlig besökare, oavsett om det är en som sover där varje natt eller en som bara dyker upp ibland. (TT)