Män har bättre simultanförmåga

Tror du att kvinnor är bättre än män på att göra flera saker samtidigt? Tyvärr, det stämmer inte. Män är till och med snäppet bättre.

3 januari 2013 09:52

Vem har inte hört talas om hur mycket bättre kvinnor är än män på att hålla flera bollar i luften samtidigt och att män bara klarar av att göra en sak i taget, allra helst i projektform.
Det är en seglivad myt som fått stå oemotsagd, ingen har kunnat lägga fram bevis för att det skulle vara på det viset.
Och nu visar nya rön att män faktiskt är bättre på multitasking, som det kallas på forskarspråk. Kvinnors förmåga varierar också med var i menstruationscykeln de befinner sig i. Könsskillnaderna är små, men under vissa förutsättningar, som vid tidspress, kan män vara bättre än kvinnor.

Timo Mäntylä, professor i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet, står bakom upptäckten. Enligt honom har det inte funnits några vetenskapliga studier kring könsskillnader kopplat till simultanförmåga.
– Av ren nyfikenhet ville jag ta reda på sanningshalten i påståendet att kvinnor skulle vara bättre än män på att göra flera saker samtidigt. Det är en fördom som har fått härja fritt utan att någon brytt sig om att kontrollera om det verklighen förhåller sig så, säger han.
Timo Mäntylä har också undersökt tesen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Med vårt förändrade arbetssätt ställs det krav på att individen ska göra flera saker samtidigt. Men hur väl är vi egentligen rustade för det?
– Då är det viktigt att förstå hur det påverkar individer och varför vissa individer är bättre på att hantera många informationskällor samtidigt från till exempel mobilen och datorn, säger han.

I studien fick 160 kvinnor och män mellan 20 och 43 år instruktioner om att genomföra olika uppgifter som handlade om att göra flera saker samtidigt. Bland annat skulle testpersonerna hålla reda på tiden hos tre klockliknande räkneverk på en dator samtidigt som de skulle hålla reda på vanliga svenska namn som presenterades ett i taget ovanför räkneverken.
Deltagarna fick också göra separata tester av sitt arbetsminne och sin spatiala, rumsliga förmåga, (se faktaruta intill).
Det visade sig att de som hade ett bra arbetsminne och en bra spatial förmåga också var bra på multitasking. Och där var männen klart bättre än kvinnorna.

Kvinnors förmåga att göra flera saker samtidigt varierade även med menstruationscykeln. Kring menstruationen låg den på samma nivå som männen, under ägglossningen var den lägre.
Upptäckten pekar på att kvinnors östrogennivå och var hon befinner sig i menstruationscykeln spelar en avgörande roll i förmågan att hålla koll på flera saker samtidigt. Under menstruationen, då östrogennivån är hög, lyckas kvinnorna bättre.
– Hormonnivån påverkar i sin tur de spatiala processerna i hjärnan. När hormonnivån är hög, är den spatiala förmågan hög och tvärtom. Testosteronnivån hos män har visserligen också en viss effekt på den spatiala förmågan, men inte lika mycket som hos kvinnor, säger Timo Mäntylä.

Tidigare studier har till exempel visat att män generellt sett har en bättre spatial förmåga än kvinnor. De har lättare för att orientera, navigera, läsa kartor och hitta vägen. Det har också visat sig att den spatiala förmågan sjunker i takt med stigande ålder och sjunkande testosteronnivå. Även hos kvinnor sjunker förmågan med stigande ålder, och då beroende på sjunkande östrogennivåer.
– Men det finns även kulturellt betingade skäl till att män har en bättre spatial förmåga än kvinnor. Av hävd har det varit så att det är männen tränats i denna förmåga mer än vad kvinnor tillåtits göra, säger Timo Mäntylä.
På dagens arbetsmarknad är det många arbetsgivare som ser multitasking som en viktig egenskap när de anställer. Forskning visar också att vi använder oss av allt mer multitasking i arbetslivet.

Timo Mäntylä beskriver dagens anställd som antingen en "low media multitasker" som helst gör en sak i taget eller en "high media multitasker" som gör flera saker samtidigt.
Man skulle kunna tro att en "high media multitasker" är smartare och snabbare för att de klarar av att ha många bollar i luften. Men det visar sig att dessa personer är sämre på att hålla uppmärksamheten uppe och de är mer lättdistraherade, särskilt i ett kontorslandskap där olika intryck pockar på ens uppmärksamhet.
– De hoppar till exempel mellan att kolla mejlen, läsa en text på datorn, kolla senaste nyheterna, skriva på något dokument. Det blir inte så effektivt, det blir på en ytlig nivå. Och för vissa har det rent negativa effekter. De mår dåligt av att multitaska och alla vill eller kan inte jobba på det viset, säger Timo Mäntylä.

Är det då bättre att bara göra en sak i taget?
– Ja, det skulle jag tro, i alla fall när det gäller att lära sig nya saker och förmågan att slutföra uppgifter. Även om dagens arbetsliv präglas av att alla ska klara multitasking, är det inte säkert att det i längden är så bra för oss, säger Timo Mäntylä.

Fakta

Om man översätter spatial förmåga till vardagstermer tänker man vanligtvis på förmågan att hitta ute på stan eller i en ny miljö. I vardagstermer brukar god spatial förmåga hos en individ karakteriseras som en person med "gott lokalsinne".

Skador i hjärnan, till exempel efter stroke, kan ge nedsatt spatialfunktion. Den som drabbats har svårt att hitta rätt i lokaler och att orientera kroppen i förhållande till omgivningen. Spatiala störningar kan också påverka förmågor som att lära sig den analoga klockan, problem med tidsuppfattning och svårigheter att läsa kartor.

På ett mer språkligt plan kan en person med spatiala svårigheter få problem som omfattar förståelse av rumsliga relationer. Det mest klassiska berör riktningsangivelse i termer av höger–vänster.

Källa: www.kognitivpsykoterapi.nu

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Hellberg