Känslig är långt ifrån svag

Häromdagen när Ebba Jensen, 19, skulle hälsa på en kompis tog det så lång tid att hitta en parkeringsautomat att hon hann börja gråta. Kompisen såg hennes tårar och frågade om hon behövde prata.

8 februari 1916 09:57

– Men det fanns ju ingenting att säga. Jag hade haft en stressig dag och så blev det där med parkeringsautomaten en grej för mycket, säger Ebba och ler.

Vi har slagit oss ned i en soffa i lägenheten i Ekeby, där hon bor med sin mamma och katten Missan. Ebba berättar att hon för några år sedan blev tipsad om en bok om högkänslighet. Det är ett personlighetsdrag som finns hos ungefär 20 procent av befolkningen och kortfattat innebär att man reagerar extra starkt på sinnesintryck. För Ebba var det som att läsa om sig själv. Så länge hon kan minnas har hon haft närmare till gråt än de flesta andra. På varenda skolavslutning har tårarna forsat, av ledsnad över att skiljas från kompisar och av glädje över sommarlovet. Känslorna svämmar helt enkelt över.

– När jag började ta reda på vad högkänslighet är började värsta processen i mig. Fast numera tänker jag inte på det så ofta. Det här sättet att fungera är ju det enda jag känner till.

Ibland upplever Ebba att känslorna kommer i vägen mer än de borde. Något av det värsta hon vet är att gräla. Det slutar alltid i tårar. Även andras sinnestillstånd påverkar Ebba starkt. Om hennes mamma är trött och irriterad märker hon det direkt, och kan lätt börja känna likadant. Sedan Ebba blev medveten om sin högkänslighet har hon jobbat på att inte ta över känslor från sin omgivning.

– Då brukar jag skriva. Genom att få tankar och känslor på papper kan jag reda ut dem. ”Borde jag ha den här känslan eller tillhör den någon annan?” frågar jag mig.

Personer som inte är högkänsliga har antagligen lättare att separera sig själva från andra, menar Ebba. Men hon skulle inte vilja vara annorlunda, utan ser i första hand sin högkänslighet som en tillgång. Att kunna sätta sig in i andras situationer och upplevelser är ju på många sätt en bra egenskap. Dessutom blir Ebba lika uppfylld av det vackra i livet som av ilska och sorg. Hon skrattar och berättar hur hon satt och storgrät på sin konfirmationsmottagning, för att hon var så glad över att ha alla nära och kära samlade. Och det är inte bara vid högtidliga tillfällen Ebba blir överväldigad av lycka.

– Om jag hör en bra låt blir jag helt salig. Ibland tänker jag på mina kompisar och blir överlycklig av att jag har sådana fina vänner.

Ebba tror att många föreställer sig högkänsliga personer som inåtvända och försiktiga, men det stämmer inte alls på henne. Hon beskriver sig själv som ”otroligt utåtriktad”, har lätt att lära känna människor och gillar att testa nya utmaningar. Bland annat drömmer Ebba om att hoppa bungyjump och simma i Stora barriärrevet utanför Australiens kust.

– Rädslor är något jag vill övervinna. Visst, att hoppa från sjuan på Fyrishov var det läskigaste jag gjort, men det blir nog lättare om man som jag inte är rädd för att visa sig känslig.

Under en period i Ebbas liv dominerade dock de svåra känslorna nästan helt. När hon gick i nian drabbades hon av en depression. Ångest, rädsla och oro kom att uppta all vaken tid i mer än ett år. Det är känt att man som högkänslig generellt löper större risk för psykisk ohälsa. För Ebba var en utlösande faktor hennes komplicerade relation till sin pappa, som hade flyttat till en annan stad och bildat en ny familj. Det hade tärt på henne i många år och blev till slut övermäktigt.

– Jag kunde inte vara glad på samma sätt som vanligt och små saker som inte skulle vara jobbiga om jag varit frisk blev enorma hinder. Eftersom jag inte orkade gå i skolan som vanligt fick jag en individuell studieplan. Och så gick jag i terapi.

Det var under sjukdomsperioden Ebba först kom i kontakt med begreppet högkänslighet. Att förstå varför hon blir så uppfylld av sina känslor att hon inte har något annat val än att uttrycka dem var ett viktigt steg mot tillfrisknandet.

– Jag insåg att jag måste hitta ett nytt sätt att leva. Förut försökte jag ofta stänga av känslorna och tog lätt på mig alldeles för mycket på en gång.

I dag mår Ebba väldigt bra och trivs med livet. Tanken på att bli deprimerad igen och uppleva den förlamande maktlösheten skrämmer henne lite, men samtidigt är hon övertygad om att hon skulle ta sig ur krisen om det hände.

– Ur allt ont kommer något gott. Skulle jag gå igenom det där igen skulle jag lära mig ännu mer.

Skolan går också bra. Ebba berättar att hon älskar att plugga och utvecklas som person av att lära sig saker och få nya insikter. Nu läser hon andra året på naturbruksprogrammet och efter studenten planerar hon utbilda sig till socionom. Drömmen är att jobba som kurator för barn och ungdomar. I ett sådant yrke tror hon det är viktigt att vara lyhörd för känslor.

– Högkänslighet är i första hand något positivt. Det enda negativa är när känslorna tar över, och det kan man lära sig hantera. Allt är en fördel om man gör det till en fördel.

Att prata om en människa som känslig ger ofta felaktiga associationer, tycker Ebba. Många tror att det är lika med svag men egentligen kan det precis lika gärna vara tvärtom. Själv finner hon styrka i att våga uttrycka sina känslor. Inte minst i relation till barn tror hon det är viktigt att inte skrämmas av starka reaktioner. Varken hos sig själv eller hos barnen.

– Känslor är tabu, man får lära sig att inte visa dem. Men som barn är det är lätt att bli otrygg och känna sig konstig om man har en massa känslor som vuxna verkar tycka är fel.

Även om Ebba känner väl igen sig i beskrivningen av högkänslighet har hon inget behov av att upplysa alla hon träffar om att hon har det karaktärsdraget. För det allra mesta märks det inte.

– Och när det märks är det ju ganska uppenbart. Då säger jag bara att jag har ovanligt lätt för att börja gråta och att det inte är något att oroa sig över. Jag brukar inte använda ordet högkänslig. De flesta vet ändå inte vad det är och tycker väl mest det låter flummigt.

Det händer att människor blir chockade och ställda av Ebbas starka känslouttryck, men de allra flesta brukar förstå hennes förklaring.

– Och så märker de ju snart att det går över väldigt snabbt. Jag blir glad igen lika snabbt som jag börjar gråta.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!