Att få barn med dubbeldonation eller så kallad embryodonation, betyder att kvinnan som bär barnet inte har något biologiskt släktskap till det. Både äggceller och spermier är donerade..
Tills årsskiftet i år var denna form av reproduktionsbehandling inte tillåten i Sverige. Tidigare har många självständiga kvinnor utan egna fruktsamma äggceller åkt till privata kliniker utomlands för att bli gravida.
Men från 1 januari har nya möjligheter öppnats för barnlösa.
– Att det finns ett genetiskt samband till föräldern är inte nödvändigt längre, berättar Jan Holte, läkare på Carl von Linné-kliniken i Uppsala Science Park.
Men trots lagändringen går det ännu inte att få barn med hjälpa av dubbeldonationer i Uppsala. Varken Akademiska sjukhuset eller Carl von Linné-kliniken gör dessa behandlingar.
– Vi inväntar riktlinjer från Socialstyrelsen för att få veta mer om hur vi ska förhålla oss. Vi vill att de ska förtydliga hur det ska gå till i praktiken, säger Jan Holte.
Möjliga patientgrupper för den nya behandlingsformen är ensamstående, lesbiska eller heterosexuella par som behöver både donerade spermier och donerade äggceller för att bli gravida.
I dag samarbetar Carl von Linnékliniken med spermabanker i Danmark, men kliniken vill även kunna bygga upp en egen bank av både donerade spermier och äggceller.
På hemsidan efterlyser Carl von Linnékliniken spermiedonatorer och äggcellsdonatorer.
– Det är många som är intresserade av att donera, men än tar vi bara deras kontaktuppgifter, säger Ulla Bäckroos, sjuksköterska.
När det gäller reproduktionsbehandlingar är Carl von Linnékliniken lite av en föregångare. Uppsalakliniken var första privata klinik i Sverige som fick tillstånd att ge IVF-behandling (provrörsbefruktning) till ensamstående kvinnor.
– Vi fick bli pilotklinik, säger Jan Holte.
Tidigare har privata kliniker bara fått behandla ensamstående med inseminationer, vilket inte är en lika framgångsrik metod. Chanserna att bli gravid med hjälp av provrörsbefruktning (när ägget befruktas i laboratorium och sedan förs in i livmodern) är tre gånger högre på första försöket, än vid insemination (när spermier förs in i livmodern), enligt Jan Holte.
Carl von Linnékliniken är den första privata klinik i Sverige som lyckats hjälpa en ensamstående kvinna att bli gravid med IVF, (in vitro-fertilisering).
– Hon blev gravid på första IVF-försöket. Nu har andra kliniker fått tillstånd att göra samma behandling också, säger Jan Holte glatt och fortsätter:
– Det är fantastiskt. Det är en helt ny verksamhet, för en helt ny patientgrupp.
Enligt Jan Holte har ensamstående kvinnor ofta goda chanser att lyckas bli gravida.
– De har ju inte nedsatt fruktsamhet i sig.
Men med åren minskar kvinnans fertilitet drastiskt. Skattefinansierad reproduktionsvård via landstingen ges inte till kvinnor som fyllt 40 år före behandlingen påbörjas. Inom privatpraktik finns inte samma regler.
– Vi gör en individuell bedömning. Men jag tänker mig en mjuk gräns vid 45 år, säger Jan Holte.
Han ser att ensamstående kan vinna på att frysa in sina ägg, före de fyllt 35 år och sedan använda sig av de frysta äggen när de blir äldre.
– Många ensamstående är i valet och kvalet. Ska jag frysa ned mina ägg eller göra en spermainsemination nu.
För de som söker hjälp via landstinget är reproduktionsvården skattefinansierad, men som tidningen tidigare berättat kan väntetiderna vara upp till ett år.
– Först är det en till tre månaders väntan på utredning. Efter utredningen var det tidigare cirka nio månaders väntan på spermier, men nu är vi nere i sex månader, berättar Anne-Charlotte Dahl, avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset.
När den nya patientgruppen ensamstående kvinnor tillkom i och med en lagändring 2016 blev trycket högre på Reproduktionscentrum.
– Förutom 20 procent extra kuratorstid följde det inte med några ökade resurser, berättar Anne-Charlotte Dahl.
I dag ges ungefär 30 procent av alla spermiedonationsbehandlingar vid Reproduktionscentrum till ensamstående kvinnor. Men alla patientgrupper till kliniken drabbas lika hårt av köerna. Förra året fick hela kvinnosjukvården vid Akademiska ytterligare 7 miljoner kronor extra.
– Vi gör allt för att optimera väntetider och utnyttja alla resurser till max, vi har även försökt uppmärksamma frågan, till exempel via media och sociala medier, för att sprida information och kunskap samt rekrytera fler donatorer, säger Anne-Charlotte Dahl.