Nyligen släppte Statistiska Centralbyrån statistik för de hundra populäraste namnen på nyfödda barn som namngavs under 2015. Elsa, Alice och Maja har haft olika placeringar i täten ända sedan 2003 och ligger kvar i toppen. William och Lucas har haft ledningen sedan 2005. Men årets trea Liam sticker ut. Ett intressant namn, tycker Emilia Aldrin, som forskar om namnval och skapande av könsroller på Högskolan i Halmstad. Vi ber henne kommentera listan.
– Liam var faktiskt mycket ovanligt för tio år sedan, men har sedan dess ökat fort. En ovanligt snabb klättrare, säger Emilia Aldrin.
Annars tycker hon att de namn som är intressantast är de som ligger långt ner på listan och de som ökat mest. Saga är årets klättrare. Det är ett traditionellt nordiskt namn, en kategori som börjat komma de senaste åren. Lo som ligger på plats 63 tycker Emilia Aldrin är spännande för att det är könsneutralt. 612 kvinnor och 218 män har Lo som tilltalsnamn i Sverige. Medelåldern är drygt nio år.
– En anledning till att Lo ökar är troligen att det är användbart som namnled i nyskapande dubbelnamn som Nikki-Lo och Märta-Lo, vilket är en kategori som vi sett öka alltmer i popularitet de senaste åren, säger Emilia Aldrin.
Bland pojknamnen som ökat mycket finns många typiska 20-talsnamn, tvåstaviga namn som slutar på -e, till exempel Folke och Ture.
Kian har just tagit sig in på topp hundralistan och har placeringen 88. Det namnet är både iriskt och persiskt, vilket Emilia Aldrin ser som ett tecken på vårt alltmer flerspråkiga samhälle. En annan tänkbar orsak till ökningen är att namnet Kian bars av en omskriven deltagare i dokusåpan Paradise Hotel 2014. Sådant påverkar namnval.
I Sverige är typiska kvinnonamn längre och mer melodiska än pojknamn och avslutas med en vokal, oftast ett a men absolut inte ett o. De typiska pojknamnen har fler och hårdare konsonanter. De är kortare, börjar och slutar på en konsonant och innehåller tonlösa ljud. De är också mer varierade.
Även nyskapade namn brukar följa detta traditionella könsmönster. Oftast hör man direkt om det är ett flick- eller pojknamn trots att det är unikt, till exempel flicknamnen Allinée och Låmia och pojknamnen Visper och Prix.
Det finns de som går på tvärs mot könsnormerna och döper sina döttrar till Tyra, Rut eller andra korta kvinnonamn, gärna med bokstaven r, som brukar associeras till "stark och kompetent kvinna". När Emilia Aldrin skulle välja namn till sina söner gick hon medvetet emot könsnormen.
– Jag valde långa, vokalrika pojknamn för att skapa mer öppna förutsättningar för deras framtida skapande av könsidentiteter, förklarar hon.
Emilia Aldrin har även forskat om namn och identitetsskapande. Hon konstaterar att ditt namn är tätt sammankopplat med den du är och påverkar hur du tänker på dig själv och hur du bemöts av andra. En del människor upplever att namnet de fått påverkat den person de blivit. Andra tycker att namnet inte alls stämmer med den de är.
– Vi har vissa bilder och associationer till namn som vi känner stämmer mer eller mindre med den vi är, säger Emilia Aldrin.
Omgivningens reaktioner och attityder är dock olika beroende på sammanhang. Ett ovanligt, gammalt, nytt, svenskt eller utländskt namn kan uppfattas som positivt i ett sammanhang och negativt i ett annat.
– Sorgligt är att man kan se tydligt att utländskt markerade namn uttalas fel, skrivs fel och kan skapa negativa attityder. Det kan påverka chansen att kallas på jobbintervju eller lärares bedömning av elevarbeten. Det finns ett svagt negativt samband med lägre betyg trots identisk prestation, säger Emilia Aldrin.
Utländska och nya namn har olika status beroende på hur de kommer in i landet. Före 1900-talet lånade överklassen in nya namn från utlandet som fick hög status och spreds fort i samhället. Dit hör de franska flicknamnen Marie och Charlotte (1700-tal). Från mitten av 1940-talet lånades amerikanska namn in av personer i samhällets lägre skikt för att skapa associationer till framgång fast man hade det knapert. De var då de så kallade y-namnen gjorde entré: Conny, Tommy, Ronny och Sonny.
Med senare årtiondens invandring har nya namn kommit som oftast haft svårare att jämställas med svenska namn. Inte ens finska namn har slagit igenom stort, trots att finskspråkiga har bott i Sverige i generationer. För att majoritetsbefolkningen ska anamma ett utländskt namn ska det upplevas ha hög status.
– Mohammed är intressant. Det har funnits i Sverige ganska lång tid och kom in på topp hundralistan för ett par år sedan, men det är också kulturellt markerat, säger Emilia Aldrin.
När blir Mohammed lika svenskt som 40-talsnamnen Conny och Kent?
– Det blir kanske inte så att enspråkigt svenska föräldrar kommer att välja Mohammed, men det kan ändå ses som svenskt i ett flerkulturellt land, svarar Emilia Aldrin.
Varje år ändrar flera tusen människor sitt förnamn. Skälet kan vara att man kallas för något annat än man egentligen heter eller stavar på ett annat sätt än det som står i folkbokföringen. När yngre personer byter namn är det ibland något omvälvande som har hänt i livet – man kan ha konverterat till en annan religion eller upplevt en personlighetsförändring. Äldre som byter kan ha varit missnöjda hela livet med associationer de alltid förknippats med på grund av namnet.
Det förekommer att folk byter till sitt smeknamn, särskilt om smeknamnet är ett eget namn som exempelvis Olle eller Mia. Det säger Linnea Gustafsson, också namnforskare på Högskolan i Halmstad, inriktad på smeknamn och innovationer. Före 1800-talet fanns det inte så många förnamn att välja mellan, berättar hon. Det var många Katarina, Anders, Johan, Olof, Anna och Maria. Men på 1800-talet hittade en del personer på innovativa, nya namn till sina barn. Ett exempel är bonddottern som fick heta Rediviva.
– De allra roligaste namnen är de som kom från almanackan som byggde på helgonkalendern, säger Linnea Gustafsson.
Som exempel nämner hon skräddarsonen Hygienus, snickarsonen Protus, drängsonen Phokas (ph uttalas f) och bondsonen Rektor. Bland flickorna fanns bonddöttrarna Potentia och Zenobia.
De flesta av den sortens namn var för konstiga för att slå igenom.
Om ett barn dog kunde ett syskon få ärva det döda barnets namn, det förekom ända in på 1900-talet. I dag är det otänkbart, nu för tiden är våra förnamn alltför individuella.