Äggstockscancer är den sjunde vanligaste cancern i världen. I Sverige drabbas cirka 700 kvinnor varje år, men majoriteten av alla som opereras är friska.

– Äggstocksoperationer är en av våra vanligaste operationer på kvinnokliniken. Här på Akademiska sjukhuset gör vi nog ett par i veckan, säger Karin Stålberg, forskare och överläkare i gynekologisk cancerkirurgi inom kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset.

För att ställa diagnosen äggstockscancer får kvinnorna först ett ultraljud, där eventuella avvikelser upptäcks. Nästa steg är ett kirurgiskt ingrepp, som beroende på hur stor förändringen är, antingen opereras genom en så kallad öppen operation där patienten är nedsövd, eller med hjälp av titthålskirurgi.

Artikelbild

| På Akademiska sjukhuset utförs ett par äggstocksoperationer i veckan berättar Karin Stålberg.

– Kirurgisk diagnostik utförs på alla kvinnor med avvikande ultraljud. Upp till två tredjedelar av patienterna opereras i onödan. Där kan man vid ultraljudet ha sett att förändringen troligtvis inte är elakartad, men man vågar inte chansa, säger Ulf Gyllensten, forskningsledare och professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet.

Enligt det svenska Gynop-registret får 13 procent av de kvinnor som opereras även komplikationer. För de kvinnor som fortfarande är i fertil ålder kan detta i värsta fall innebära en ofrivillig barnlöshet. Andra komplikationer kan vara smärtor och infektioner.

– Titthålsoperation görs på mindre cystor och är en ganska lindrig operation, patienten kanske kan gå hem redan samma dag. Men äggstockarna har ju många funktioner. Om det handlar om en yngre kvinna kan det påverka fertiliteten negativt, även om det bara är ena äggstocken som tas bort. Hormonproduktionen kan också förändras och patienten kan komma i klimakteriet tidigare, säger Karin Stålberg.

Därutöver finns risken för kirurgiska komplikationer, exempelvis skador på andra organ, urinledare och tarmar.

Artikelbild

| Karin Stålberg. Blodtestet kan på sikt plocka bort en del onödiga operationer.

– Äldre kvinnor kan ofta ha flera sjukdomar och då kan det innebära stora risker för dem att bli sövda och opererade. Och det kanske helt i onödan om förändringen visar sig vara godartad. Det är inte alltid så lätta beslut att ta, säger Karin Stålberg.

Forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet har nu tillsammans med Uppsalaföretaget Olink Proteomics utvecklat ett diagnostiskt test som istället kan fastställa diagnosen genom ett vanligt blodprov. På sikt kan det minska de onödiga och riskfyllda ingreppen.

Artikelbild

| Uppsala universitet har en biobank med prover från 17 000 cancerpatienter som används inom forskningen.

– Med hjälp av blodprovet kan vi avgöra om förändringen är elakartad eller inte. På så sätt kan vi plocka ut de kvinnor som inte behöver opereras, säger Ulf Gyllensten.

Äggstockscancer blev för ett par år sedan centraliserat till Akademiska sjukhuset, vilket innebär att patienter från exempelvis Gävle och Falun reser till Uppsala för äggstocksoperation.

Artikelbild

| Ulf Gyllensten hoppas på ett framtida screeningprogram med hjälp av nytt blodtest.

– Alla patienter med stark misstanke om äggstockscancer kommer hit för operation. Det är en ganska stor åtgärd för kvinnorna att åka från exempelvis Dalarna för att opereras. Blodtestet kan hjälpa till att skilja ut de som behöver opereras av en tumörkirurg, säger Karin Stålberg.

En av fem kvinnor som opereras visar sig ha godartade tumörer. Blodtestet skulle kunna plocka bort nästan hälften av kvinnorna från operationsbordet. Karin Stålberg har dock svårt att tro på en hundraprocentig träffsäkerhet.

– En viss överbehandling får vi nog räkna med i framtiden också, annars missar vi kanske cancer som blir svårbehandlad senare. Vi har andra metoder också, som specialultraljud och skiktröntgen. Blodtestet är ett till verktyg, allt som kan hjälpa till att få reda på så mycket som möjligt innan operation är bra, säger Karin Stålberg.

Kvinnor med diagnosen äggstockscancer får ofta en dålig prognos. Jämfört med andra typer av cancer är femårsöverlevnaden låg, mindre än hälften i jämförelse med bröstcancer.

– Den upptäcks ofta sent eftersom det tar lång tid innan kvinnan känner av symptomen, då kan cancern vara ganska stor eller långt gången, säger Ulf Gyllensten.

Han hoppas på att blodtestet ska vara ett första steg i att kunna hitta cancern tidigare för att förbättra överlevnaden. Studierna fortsätter och förhoppningen från forskargruppens sida är att upptäckten ska kunna leda till ett så kallat screeningprogram för äggstockscancer, som likt mammografi och cellprovtagningsprogrammet för livmoderhalscancer ska hitta kvinnor som har tecken på förstadier så tidigt som möjligt.

– Ju tidigare vi kan hitta dem, desto bättre prognos får kvinnorna, säger Ulf Gyllensten.