– Hej, det är Nisse.

Nils Olov Ersson har just varit på pacemakerkontroll när han med alert röst svarar på UNT:s påringning. Pacemakern har han haft i över 20 år och 2002 fick han en hjärtinfarkt.

– Det har hänt så mycket sedan jag fick min infarkt. Då skulle man ligga inne minst en vecka efteråt. Och ännu längre tillbaka så skulle man ligga inne i en månad och inte göra någonting. I dag blir du utskriven efter någon dag och mår bra, berättar han som i dag är ordförande i patientföreningen Hjärtlungs Uppsalaavdelning.

Artikelbild

| Johan Sundström, läkare och professor, undersöker möjligheten att med ett enkelt blodprov kunna hitta personer som är nära en första hjärtinfarkt.

En av föreningens aktiviteter är att styrelsen en gång i veckan går till hjärtakuten, avdelning 50 G, på Akademiska sjukhuset och för att möta nya patienter.

– Vi vill informera om att livet inte tar slut bara för att man kommit in på en hjärtklinik. Och så försöker vi få dem att gå med i våra motionsaktiviteter, berättar han.

Den utveckling Nils Olov Ersson beskriver med effektivare och bättre vård är en av förklaringarna till den positiva hjärt- kärlsjukdomstrenden. För en betydande del av minskningen handlar om att bättre vård gör att färre återinsjuknar, enligt Claes Held, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum på Uppsala universitet

Men frågan om varför antalet drabbade minskar har inget enkelt svar, påpekar han. Förklaringarna är många. Men nedgången är tydlig och även att den pågått under lång tid.

Artikelbild

| Till hjärtintensiven på Akademiska sjukhuset kommer föreningen HjärtLung en gång i veckan för att prata med nya patienter.

–  Varför det är så här är en väldigt intressant fråga. En förklaring är ju att en riskfaktor som rökning minskat i samhället. Likaså har kolesterolnivåerna minskat i befolkningen i stort. Det kan ha betydelse. Å andra sidan går exempelvis diabetes och övervikt åt andra hållet.

Här ska forskningen bättre försöka reda ut vad som är vad, berättar Claes Held.

– Vi ska studera det här i våra register och analysera hur stor andel av de som drabbas av hjärt- kärlsjukdom som gör det för första gången. Har de minskat kan ju förändringar i vår livsstil ligga bakom.

Ytterligare bitar i det stora pusslet är snabbare behandling av kranskärlen, kraftigt förbättrade och effektivare läkemedel, samt bättre uppföljningar på sjukhusen.

– Sjukhusen jämför sig med varandra med hjälp av den statistik som finns i våra kvalitetsregister. Jämförelserna blir kvalitetsdrivande. Sjukhusen vill ligga i toppen, inte i botten, säger Claes Held.

Men det finns ännu gott om saker att förbättra, menar Claes Held, inte minst i att ge bättre stöd och lyckas motivera patienter att göra alla de saker som man vet är viktigast för att minimera riskerna: börja med fysisk motion, att sluta röka och hålla koll på blodtryck och kolesterol.

Forskning vid Uppsala universitet undersöker nu möjligheterna att med ett enkelt blodprov kunna tala om för patienter att de inom bara några månader löper en förhöjd risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom. Ett besked så nära inpå skulle troligen påtagligt öka motivationen hos patienten att göra allt som går för att minimera risken, säger Johan Sundström, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, som leder studien.

– I dag vet vi att många som får veta att de löper en förhöjd risk att insjukna på tio års sikt inte blir tillräckligt motiverade för att ta preventiva läkemedel. Till exempel är det bara hälften av dem som får recept på blodtrycksmedicin som tar dem som de ska. Vi vill se om det går att hitta höjda risker på kortare sikt, säger Johan Sundström.

Hypotesen är att månaderna före en hjärtinfarkt är en väldigt dynamisk tid i kroppen, med många biologiska processer i gång. Kan forskarna se de här processerna som exempelvis höjda halter av något av de hundratals olika proteiner som nu undersöks skulle det kunna fungera som ett varningstecken. Det skulle då kunna avslöjas i ett vanligt blodprov och patienten kan få veta att hen löper ökad risk för sjukdom inom några få månader.

För att pröva den här möjligheten analyseras nu nedfrusna blodprov från personer som insjuknat i hjärtinfarkt inom sex månader efter provtagningen. Proverna kommer från flera stora europeiska befolkningsstudier. Men vägen till blodprovstagningar på vårdcentralen är lång. För det första måste de analyser som nu görs visa att hypotesen håller. Sedan måste nya kliniska studier göras.

– Vi hoppas att det ska bli möjligt att identifiera personer som är nära att få en första hjärtinfarkt, vilket skulle kunna ge mycket högre motivation för prevention och ge möjlighet till insatser med högre precision än i dag, säger Johan Sundström.

Bäst är ju att kunna minska riskerna med rätt livsstil. Där ska Nils Olov Ersson och de andra i patientföreningen fortsätta driva på för patienternas bästa. Nils Olov Ersson avslutar med att ge en känga åt kommunen.

– I dag är det stört omöjligt att få tag i plats i varmvattenbassäng för gymnastik. Det är vi väldigt missnöjda med, säger han.