Nästan alla 11-åriga skolelever uppger att de har ett högt psykiskt välbefinnande, enligt Folkhälsomyndigheten. Så minns även Lisa Skiöld sitt 11-åriga jag i mitten av 1980-talet i Uppsala. Hon gillade att läsa och cyklade ofta till kompisar som bodde ett par kilometer bort.
– Det är en jättestor skillnad med hur barn lever i dag. Jag hade ganska många aktiviteter och var ute och lekte mycket. Barn rör sig betydligt mindre i dag. De blir oftare skjutsade och sitter hemma mycket mer.
Lisa Skiöld är i dag verksamhetschef på Barnombudet i Uppsala län, en ideell förening som verkar för att FN:s konvention om barnets rättigheter är känd och efterlevs.
I hennes ljusa kontorsrum i ett äldre hus på Drottninggatan i Uppsala ligger två böcker på det moderna höj- och sänkbara datorbordet. Den ena är ett tummat exemplar av nyutkomna ”Skärmhjärnan”, skriven av läkaren och uppmärksammade sommarprataren Anders Hansen. Den andra boken är ”Barnkonventionen. En kommentar” av Uppsaladocenten och juristen Maria Grahn-Farley.
Lisa Skiölds jobb går bland annat ut på att försvara barnens rättigheter till hälsa och välbefinnande, i enlighet med FN:s barnkonvention. Hon är uppenbart orolig.
Sedan hon som 11-åring cyklade omkring i Uppsala, eller satt djupt försjunken och läste sin bok på bussen så att hon missade hållplatsen, har mycket förändrats. Den kanske största samhällsförändringen är den så kallade digitala revolutionen.
Internet blev allmängods för privatpersoner på 1990-talet och kring 2010 började den smarta mobilen sitt segertåg över Sverige. 2011 hade 27 procent av de svenska hushållen en smart telefon, 2017 hade siffran ökat till 93 procent samtidigt som mobilanvändandet gick ner i åldrarna. 2018 hade 38 procent av 7-åringarna och 88 procent av 10-åringarna en egen mobil.
Enligt färska riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) bör barn under fem år ha högst en timmes skärmtid per dygn, medan spädbarn inte ska ha någon skärmtid alls.
Den digitala revolutionen ger många nya möjligheter och behöver inte vara ett problem, menar Lisa Skiöld. Men sedan mitten av 1980-talet har andelen unga med återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär.
Den kraftiga ökningen har kopplats samman med ökad skärmtid hos barn och ungdomar, även om mer forskning efterlyses innan sambandet kan slås fast.
– En av insikterna sedan jag började jobba här för sju år sedan är att det i dag finns en samhällstrend som, grovt uttryckt, är människofientlig. Och det handlar om att barns grundläggande behov åsidosätts. Men det handlar inte om skärmen i sig, utan det stora problemet är att mobilerna stjäl tid från annat, säger Lisa Skiöld.
Hon påpekar att andelen unga i Sverige som fått diagnosen sömnstörning ökat med 500 procent sedan 2007, samtidigt som nya forskningsrapporter visar hur viktig sömnen är för unga människor, inte minst för koncentrationen i skolan dagen efter. Och enligt Folkhälsomyndigheten rör sig sex av sju skolbarn för lite, en utveckling som eskalerat de senaste åren.
– Det finns otroligt mycket forskning som visar hur viktigt det är att vi rör på oss för att vi ska må bra, inte minst psykiskt.
Hon menar att vi inte kan förvänta oss att barnen och ungdomarna själva ska lösa det här – det är vi vuxna som är ansvariga för vilka vanor de unga etablerar.
Hemma hos Lisa Skiöld har hennes snart 11-årige son byggt ett litet mobilhotell av en skokartong där familjens mobiler ska vara på natten. Att inte ta med telefonen när det är läggdags är den absolut lägsta gränsen, säger hon.
– Vi vuxna ger barnen telefoner, så är samhällstrenden och så gör alla andra, och sedan blir vi arga på barnen för att de använder mobilerna för mycket. Det är väldigt knäppt.
Lisa Skiöld menar att det blir som att ge barnen en gigantisk godispåse, men sedan säga: ”Du får bara ta en. Du får ha med dig påsen hela dan, men du får inte använda den!”.
– Och om barnen får ta med sig mobilen när de ska lägga sig är det som att säga: ”Du får ta med dig alla dina kompisar och all underhållning som finns i typ hela världen, men låt bli att använda den!”.
När Lisa Skiöld och hennes kolleger besöker skolor pratar de ännu inte så mycket med eleverna om mobilanvändande och skärmtid. I första hand berättar de om barns rätt till utveckling, att det är viktigt att äta rätt mat och att röra på sig och att det påverkar den viktiga sömnen.
– Vi arbetar vi också med att säkerställa att vuxna utövar sina skyldigheter kring barns rättigheter – däribland att träna barn att ta ansvar för sina handlingar, och att tränas i att tillgodose sina egna behov.
Att barn har svårt att själva begränsa sin mobilanvändning, tycker inte Lisa Skiöld är konstigt.
– Vi vuxna klarar ju inte det heller, så hur ska barn – som vi vet har outvecklade hjärnor som håller på att lära sig att hantera impulser – klara det?
018-478 12 87
LÄS MER: Läs alla artiklar i serien "Skärmtid" här
LÄS MER: Skärmtid delar forskare och läkare