Kersti Kollberg: Vem tar ansvar för Uppsalas stadsbild?

Uppsala2008-05-17 00:01
Kersti Kollberg
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Översiktsplanen för Uppsala stad som antogs 2002 var egentligen inte så tokig. Av den framgår att kommunfullmäktige ser framför sig en varsam utveckling av Uppsala. Staden ska fyllas på, "läkas", och därmed bli mera stadslik. Hänsyn ska ta till såväl kulturhistoriska som gröna värden. Så här i backspegeln, sex år efter antagandet, framstår kommunfullmäktige som ett organ som hade Uppsalas utveckling i sin hand - och därmed möjligt för Uppsalaborna att granska.
Det greppet släppte dock ganska snart. I dag har vi en stad som växer med torpedfart. Många gröna plättar fylls ut med bostäder eller and-ra byggnader. Där det förr var luft mellan husen har vi i stället fått trånga kvarter. Kvarteret Observatoriet intill Ekonomikum ser mest ut som ett Manhattan i miniatyr. Inte nödvändigtvis fel men inte riktigt som det framgick av Översiktsplanen, och framför allt ser fler och fler delar av staden mer och mer främmande ut. När grannar och övriga Uppsalabor klagar har kommunen i byggnadsnämndens skepnad ingenting att säga. Det är bara att bygga på.

Självfallet måste en översiktsplan förändras och en sådan förändring är också på gång. Men frågan är om Uppsalas kommunpolitiker fortfarande äger Uppsalas utveckling. Jag tror inte det. Andra aktörer som inte verkar känna särskilt stort ansvar för stadsbilden kan bygga utan att besväras av störande hinder. Uppsalas utveckling tycks ha hamnat i helt andra händer än de ansvariga kommunpolitikernas.
Detta är särskilt tydligt i utbyggnaden av kvarteren kring Botaniska trädgården. Just nu står Botan i sitt vackraste flor och trädgården och Linneanum fylls varje dag av människor som hittat en oas. Botan kommer att bli ännu mer oas när det nya pedagogiska mastodontbygget blir klart, ett bygge som tydligen aningslösa kommunpolitiker trodde skulle ske med stor varsamhet.
Lika illa blir det i kvarteret Blomman, som ligger omedelbart väster om Botaniska trädgården. Där byggdes Uppsalas första stora villor. Det var professorn Frithiof Holmgren som på 1880-talet fick mark som han lät stycka i fyra tomter. Villorna fick namn, Åsen, Tomtebo, Lyckan och Friden. Runt om villorna anlades parkliknande trädgårdar. Så småningom omvandlades villorna till universitetsinstitutioner. Tomtebo och Friden är i dag kontor, Åsen gästbostäder för utländska forskare.
I denna miljö ska nu flerfamiljshus byggas. Villa Lyckan ska rivas för att ge utrymme åt en "stadsvilla" med fyra våningar. Ytterligare byggnader kommer på tomtmarken utmed Thunbergsvägen.
I den gamla Översiktsplanen angavs Kåbo som kulturhistoriskt värdefull mark. Den åsikten varade i ett par år. I dag går det bra att göra våld på den klassiska Kåbomiljön. Uppenbarligen behöver tydligen också denna miljö förtätas. Frågan är bara hur den fortsatta utvecklingen blir. Alla har väl sett att det finns tomma gräsytor i Botan?