Varning för ny bobubbla
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På statsminister Fredrik Reinfeldt har det låtit som om bonusarna i den finansiella världen var orsak till krisen, men det är ju bara politisk populism. Den verkliga orsaken var att finansiella institut i USA hade lånat ut pengar i former som ingen kunde genomskåda och lånat ut till personer och företag som inte kunde betala igen sina lån.
Världens centralbanker och regeringar reagerade snabbt. Särskilt i USA satsade staten stora pengar både på garantier och lån till banker och allmänna stimulansåtgärder. Att kalla detta för socialism, som somliga republikaner och högerfolk även i Sverige gör, är naturligtvis bara löjligt. Det är för att bevara kapitalismen och förbättra dess sätt att fungera som dessa åtgärder vidtagits, inte för att införa ett nytt system.
Nu diskuteras hur man ska undvika en ny finanskris. Ingenting är så globalt som finansmarknaden och därför är det absolut nödvändigt att få med sig de stora länderna i G 20 på gemensamma åtgärder. Utan USA:s stöd blir det ingenting, hur mycket EU än ropar.
Bättre insyn i finansinstituten är nödvändigt. Kanske borde det finnas ett internationellt clearinginstitut som kollade transaktioner mellan banker och deras motparter. På något sätt borde man försöka se till att de finansiella instituten inte tar onödiga risker. I dag får staten ta förlusterna medan ledning och aktieägare lägger beslag på vinsterna. Men ett förbud mot bonusar är alldeles för lätt att slingra sig förbi. Här måste andra metoder till.
Men det kanske viktigaste är att finansinstituten har tillräckligt med kapital när det börjar blåsa snålt på finansmarknaderna. Kraven på kapitaltäckning borde öka i dåliga tider. I goda tider borde finansinstituten tvingas att skaffa sig en rejäl buffert.
Nu kan man ju aldrig gardera sig helt. Nya finanskriser kommer med all säkerhet, även om vi i dag inte vet hur de kommer att se ut. Swedbanks vd Michael Wolf talar redan om risken för en ny bostadsbubbla i Sverige. Personer som inte har tillräckliga inkomster tar stora lån som de inte kommer att kunna betala igen när räntorna åter når normala nivåer. Bara under juli ökade skulderna med nästan 14 miljarder kronor till 1 484 miljarder. Samtidigt stiger huspriserna.
Men med bättre och mer genomtänkta internationella regler och öppna ögon hos finansinstituten och Finansinspektionen kanske vi ändå kan undgå de värsta farorna.