Varma motkrafter i november
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Och Uppsala universitet! Nordens äldsta universitet som uppfört många utsökta byggnader under seklernas gång men som nu förfallit till en byggnadsstil som kan jämföras med den som förfulade vår stad under 1960- och 70-talet! Var ska det sluta? Något betongbygge i Slottsbac-ken eller något lika fult i Botan när nu i alla fall det nya Pedagogikum förstört området?
Fast riktigt så illa är det ju inte vid en mer sansad eftertanke, för det finns starka motkrafter, krafter som tycks se på Uppsalaborna med något som liknar värme och kärlek.
Jag tänker på den kommande isbanan på Vaksala torg, där det är möjligt att bara ha roligt, på Rosénparken som blommat långt in på hösten, på det ombyggda årummet som inbjuder till vila, även en dimmig novemberdag. Eller de många detaljerna med uppsnyggade gångbanor där små gatstenar visar att någon tänkt och planerat att det ska se snyggt ut för betraktaren.
Och framför allt tänker jag på den ljussättning som haft nästan magisk inverkan på Uppsala de senaste veckorna. Mitt under årets mörkaste månad bjuds Uppsalaborna in att se sin stad med nya skuggor och mönster, mörka skrymslen lyses upp. Och när man sett sig mätt på denna tillfälliga ljussymfoni kan man stilla sig i begrundan inför Domkyrkans permanenta spel med ljus och skuggor.
Självfallet måste staden ständigt byggas ut, även om antalet externvaruhus och innerstadsgallerior förefaller vara tillräckligt för tillfället. Men i driften att komma bort från det som många uppenbarligen anser vara ett tyngande historiskt arv som hindrar utvecklingen av ett modernt Uppsala måste det finnas ett motstånd som visar på det historiska arvets betydelse för Uppsala.
Den innersta stadskärnan är trång och bilovänlig men den småskaliga miljön skapar också en varm trivsel. Denna trivsel kan kanske till och med åsättas ett kommersiellt värde, vem vet, men bygg inte bort den med nya höga hus! Det hus som kommer vid Klostergatan måste få bli ett sorgligt undantag. Domkyrkan-Gustavianum-Odinslund-Carolina Rediviva-Slottet är vidare en odelbar helhet som måste lämnas i fred, inte manipuleras och ändras på.
De nya bostadsområden som nu snabbt växer upp i stadskärnans periferi borde kunna kompletteras på ett mycket mer aktivt sätt med butiker och annan service. De stora bostadskvarter som tillkommer exempelvis på Kapellgärdet, i det gamla industriområdet, i kvarteret Observatoriet, Flogsta-Ekeby och på den västra Fyrisstranden kommer att hysa så många invånare att de behöver tillgång till närservice. Där finns det utrymme för modernitet och nytänkande och plats för spännande miljöer.