Varför skövlas regnskogen?

Världens lungor, Amazonas regnskogar, är minst sagt krassliga. Under det senaste året ökade skövlingen i Brasilien med sex procent jämfört med året före, enligt Brasiliens miljödepartement. Under perioden 2003-2004 skövlades skog motsvarande mer än halva Danmarks yta.

Uppsala2005-05-27 06:51
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Vad beror då skövlingen på? I tidningen Folha de São Paulo säger Brasiliens miljöminister att den till stor del är en konsekvens av Brasiliens ekonomiska tillväxt. Det har länge varnats för den dag då alla kineser
har råd att skaffa bil och vilka konsekvenser detta skulle få för miljön. Frågan är också relevant att ställa mot bakgrund av situationen i Brasilien: Vilken är relationen mellan ekonomisk tillväxt och miljö och vilka miljökrav kan ställas när utvecklingsländernas ekonomier tar fart?
Enligt Brasiliens miljödepartement är den viktigaste orsaken till skövlingen av regnskog inte exporten av själva skogen. Regnskogen skövlas framför allt för att ge plats för jordbruk och boskapsskötsel. Om den största exportvaran hade varit skogen, hade det funnits ett stort intresse att ständigt plantera ny skog. Eftersom så inte är fallet är återväxten dålig.
Sojan, som främst säljs till Asien och Europa, är en mycket viktig exportvara för Brasilien. Brasilianskt kött är en annan viktig vara, som också främst säljs till Asien och Europa. Den kinesiska ekonomin växer snabbt och det är inte konstigt att
Brasilien vill försöka få del av kakan. I det brasilianska radioprogrammet "Frukost med presidenten" berättade Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, att han vill ta med sig grillen på sitt nästa statsbesök till Asien, för att bjuda på brasilianskt kött.
Vid ett statsbesök i Japan tog han med sig mango vilket, enligt presidenten själv, gjorde succé. Med enkla medel och sitt folkliga sätt lyckas Lula få till stånd många handelsavtal.

Strävan efter ökad internationell handel har självklart även politiska syften. En ekonomisk stormakt får, förr eller senare, alltid ambitionen att bli en politisk stormakt. Brasilien har länge varit Sydamerikas stormakt och vill nu även säkerställa sin position på den större internationella scenen. Detta görs främst på två fronter: dels gentemot etablerade stormakter i världen och dels gentemot grannländer i Latinamerika.
President Lula har under mandatperioden arbetat hårt för att stärka det politiska samarbetet mellan utvecklingsländerna och främst mellan dem på det södra halvklotet. Brasilien har försökt närma sig både Kina och Indien.
I början av maj i år arrangerade den brasilianska regeringen också ett möte med ledare från Mellanöstern i huvudstaden Brasilia. Brasiliens viktigaste utrikespolitiska mål i dag är en permanent plats i FN:s säkerhetsråd och den frågan speglar till stor del Brasiliens diplomati. Kan Brasilien få Kina på sin sida i frågan är mycket vunnet.
Vidare har Brasilien också viktiga utrikespolitiska mål på regional nivå. Landet är en varm påhejare av frihandelsunionen Mercosur, som består av Argentina, Paraguay, Uruguay och Brasilien. Brasilien är det största medlemslandet: ekonomiskt och befolkningsmässigt, med över 180 miljoner invånare.
Om Mercosur flyttade fram sina positioner internationellt, skulle Brasilien få en möjlighet att inte endast föra sin egen talan, utan även hela Sydamerikas.

Det finns ingen anledning att klandra Brasilien för att landet vill öka sin ekonomiska tillväxt, där exportindustrin är avgörande. Det finns heller ingen anledning att ifrågasätta varför Brasilien, världens till ytan femte största land, vill ha ett större politiskt inflytande.
Däremot har världssamfundet rätt att kräva att den ekonomiska tillväxten — i alla länder — sker i former som inte orsakar skador på viktiga miljövärden av ett slag som är omöjliga att reparera. Ekonomisk tillväxt i kombination med demokrati är oftast en förutsättning för en sund miljöpolitik.

Vad och hur mycket Brasilien vill exportera är en nationell fråga som den brasilianska regeringen måste ta ställning till. Miljöproblemen är dock globala och världen har ett
gemensamt ansvar för frågan.
Med en utarmad global miljö uteblir till sist också den ekonomiska tillväxten.
Läs mer om