Cirka 10 -12 miljoner romer lever i dag i Europa. Romerna är därmed Europas största minoritet, men också ett av de mest utsatta folken. Diskriminering, fattigdom, ohälsa och utbildningsbrist är alla delar av den verklighet som romer i skrämmande stor utsträckning möter.
I svenska medier har romers svåra utsatthet i forna öststater belysts. Det har handlat om människor som lever i skjulliknande byggnader, totalt avskurna från det övriga samhället. I Rumänien och Slovakien har faktiska fysiska murar byggts runt romska samhällen. I vissa fall har romska medborgare inte ens beviljats officiella ID-handlingar.
För att förbättra romernas livssituation antogs 2010 en integrationsplan inom EU. Denna innefattar en skyldighet för medlemsländerna att utarbeta nationella strategier för romer.
Ett av villkoren som ställs för EU-medlemskap – i de så kallade Köpenhamnskriterierna – är att minoriteter garanteras skydd inom landet. Samtidigt är unionen relativt tandlös på området när EU-inträde väl har skett.
På ett seminarium på Finlandsinstitutet berättade OSSE:s högkommissarie för frågor om nationella minoriteter, Astrid Thors, att det finns stora frågetecken kring flera av EU-ländernas nationella strategier för romer. Bland annat är det högst oklart i vilken grad romerna själva har varit delaktiga i att utforma strategierna, samt hur mycket av de avsatta medlem som når fram till de behövande, menade Thors.
Avsaknaden av riktiga verktyg för att agera i dessa frågor komprometterar unionens trovärdighet.
Trots att situationen är mångdubbelt värre i andra länder, finns ingen orsak för varken Finland eller Sverige att slå sig för bröstet. Exempelvis diskrimineras de finska romer, som har levt här i århundraden, fortfarande svårt.
På senare tid har mycket av fokus i den svenska debatten dock legat på de romska tiggare – från i huvudsak Rumänien – som har sökt sig hit på grund av utsattheten i hemlandet.
På gårdagens DN Debatt förespråkar Lotta Edholm (FP) och Erik Scheller (FP) att tiggarnas hemländer på sikt ska få betala för sina medborgares socialtjänstkostnader i Sverige. Det kan finnas en poäng med att sätta tryck på ett passivt Rumänien, gällande frågan om landets romska minoritet. Samtidigt får detta aldrig bli en ursäkt för att lämna de utifrånkommande romer, som befinner sig i Sverige, i nöd.
UNT rapporterade i går om romska barnfamiljer i Uppsala som, trots minusgrader ute, är tvungna att sova i bilar. Det tidigare löftet om tak över huvudet har inte uppfyllts. Orsaken tycks vara att kommunen och Stadsmissionen har pratat förbi varandra.
Den förklaringen duger inte. Ansvaret faller i slutändan på kommunen, som genast måste agera.