Sverige behöver en stor skatteutredning
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När företag kan placeras var som helst i världen, liksom delar av deras verksamhet, när förmögenheter kan placeras ut i skatteparadis, när försäkringar och aktier kan köpas var som helst, vilka skatter är då effektivast? Hur ska staten agera för att skattebaserna ska finnas kvar i landet och möjligheterna att fuska bli så små som möjligt?
Ja, inte ska systemet se ut som det gör hos oss. De skattebaser som alltid finns kvar i landet är främst momsen och fastighetsskatten. De kan inte flytta. De pengar som lätt försvinner ur landet är företagens inkomster och invånarnas förmögenheter och kapital. Att i det läget ha kvar en hög företagsbeskattning och en skatt på förmögenheter är bara dumt. Sverige hade under en period en låg företagsbeskattning vid en internationell jämförelse, men så är det inte längre. Många andra länder har sänkt skatten på företagen drastiskt och Sverige har nu en ovanligt hög företagsskatt.
Nu kommer förmögenhetsskatten att försvinna. Det är bra. Men fastighetsskatten har fått en utformning som inte tagit hänsyn till utvecklingen. Med tanke på att fastigheter ligger där de ligger bör skatten vara förhållandevis hög, liksom momsen. Skatten på löner bör vara låg, speciellt för låginkomsttagare, så att det verkligen märks ekonomiskt för den som går från arbetslöshet eller sjukdom till arbete.
Därför är jobbavdraget en bra idé. Men konstruktionen av fastighetsskatten är tokig på flera sätt. Så som den är utformad innebär den ett penningregn över rika storstadsbor. Reformen ska betalas genom höjd reavinstskatt. Den får betalas också av dem som inte fått glädje av sänkningen av fastighetsskatten.
Den nuvarande reformen gynnar äldre, rika storstadsbor och missgynnar yngre. Den borttagna fastighetsskatten har redan lett till att vanliga hus, t ex i Uppsala, har blivit betydligt dyrare. För de unga som ska köpa sitt första hus betyder det större lån än man planerat för samtidigt som risken för en bubbla på fastighetsmarknaden ökar.
Lennart Hedquist, tung moderat från Uppsala i riksdagen, har i likhet med många experter kritiserat regeringens förslag om hur den borttagna fastighetsskatten ska betalas. Höjd reavinstskatt är ingen bra metod, anser han. I stället har han föreslagit att rätten till avdrag för räntor ska avskaffas. Många experter har redan påpekat det märkliga i att behålla avdragsrätten när skatten tas bort. Det ena hänger ju ihop med det andra.
Om Lennart Hedquists förslag att ta bort avdragsrätten skulle förverkligas borde ett omedelbart resultat bli att huspriserna sjunker. Det skulle gynna de unga köparna och skulle minska risken för en prisbubbla, som när den brast hastigt skulle minska husens värde och därmed skapa problem för tungt skuldsatta husägare. De svenska hushållen är relativt högt skuldsatta vid en internationell jämförelse. När konjunkturen vänder, för det gör den ju förr eller senare, kan skuldsättningen bli ett problem.
Allt det här talar för att regeringen borde tillsätta en stor skatteutredning med syfte att uppnå en hållbar kompromiss med socialdemokraterna. Det går inte an att ha ett skattesystem som riskerar att rivas upp varje gång det blir regeringsskifte.
Mona Sahlin har redan börjat tala om återställare på skatteområdet, även om Pär Nuder inte verkar lika entusiastisk. Ett skattesystem måste vara hållbart och ha ett starkt politiskt stöd för att fungera.
Dags alltså för en stor parlamentarisk utredning om ett modernt skattesystem, där alla partier får ge och ta, och som är anpassat till en globaliserad värld där alla gränser är öppna.