Resultatet kan inte bli annat än under all kritik. Bottenrekordet var den kväll när snöröjningen var så otillräcklig att UL ställde in alla busstrafik i Uppsala.
Låt vara att den gångna vintersäsongen varit till synes exceptionell. Kvinno- och mannaminnet är ofta kort och visst har Uppsala haft många och långa bistra vintrar under de gångna decennierna. Men vad gjorde den gångna vintern så speciell? Var det för att kombinationen av stora snömängder och en ökande trafik blev alltför besvärlig? Eller har det budgeterats för snålt? Eller kan allt, som kommunen hävdar, skyllas på den ansvariga entreprenören?
Riktlinjerna har antagits av gatu- och samhällsmiljönämnden och det finns väl utarbetade scheman för snöröjningen. Ändå torde det vara få Uppsalabor som känner sig belåtna med den gångna vintern. Enligt prioriteringsschemat ska körbanor på huvudgator och bussgator snöröjas först, sedan körbanor på övriga gator, därefter viktiga gång- och cykelvägar och gångbanor och sist övriga gång- och cykelvägar. När vintern väl anses vara överstånden och vintersanden ska tas upp prioriteras huvudleder, bussgator och huvudcykelleder, sedan övriga cykelleder och lokala bostadsgator och sist kommunala parkeringar.
Det är som synes ordning och reda på prioriteringarna men sedda i ett totalsammanhang blir de problematiska. Ty enligt en rad politiska dokument, bland andra den senaste trafikplanen och översiktsplanen, ska andra grupper prioriteras: i första hand fotgängarna, sedan cyklisterna, därefter kollektivtrafiken och sist privatbilisterna. Denna prioritering rimmar som synes illa med vinterpolicyn. Det betyder att den prioritering som återfinns i till exempel den senaste översiktsplanen från 2010 bara gäller under sommarhalvåret, säg från maj till och med oktober, medan andra regler gäller november till och med april. Det betyder att motortrafiken är viktigast i staden under halva året och gångtrafikanterna under den andra halvan.
Så går det ju inte att ha det. Och i varje fall kan Uppsala kommun, som ju fått pris för sitt klimatarbete, inte skryta med att man försöker hålla biltrafiken nere.
Det finns många i Uppsala som cyklar året runt och som med armar och ben som insats försöker ta sig fram på snöiga cykelvägar. Luttrade Uppsalabor kan också vittna om hur svårt det är för till exempel dem som har något rörelsehinder och som trots det envisas med att försöka ta sig fram på Uppsalas isiga trottoarer. Enklast och mest riskfritt att förflytta sig blir att använda bilen om man har tillgång till det. Annars kanske man helt enkelt får låta bli att gå ut. Det är inte okej.