Det är svårt att få jobb utan utbildning. Arbetslösheten bland dem som inte har gått ut gymnasiet är mer än tre gånger så hög som för dem som fullföljt skolan. De har dessutom sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, det visar rapport efter rapport.
Val man gör – eller inte gör – när man rent juridiskt fortfarande är ett barn får alltså konsekvenser för hela livet.
Självklart måste de här personerna därför få en andra chans, och en tredje också om det behövs, att läsa upp de ofullständiga betygen. Och självklart ska regeringen göra allt för att så många som möjligt så lätt som möjligt ska få tillgång till Komvux.
Tidigare i år lanserade den dåvarande gymnasie- och kunskapsministern Aida Hadzialic bland annat ett förslag om ett Komvuxbidrag på 9000 kronor i månaden, med förhoppningen om att detta kan få fler att våga ta steget. Hennes efterträdare Anna Ekström gick så sent som förra veckan även ut med att regeringen ska lägga en halv miljard på det hon kallar ”allas rätt till Komvux”. Det är ju mycket bra.
Problemet är att dessa flotta satsningar omintetgörs av ett annat regeringsbeslut, ett som vid en första anblick kanske mest liknar en obetydlig teknikalitet: Från och med nyår kommer det inte längre gå att läsa upp betyg som getts i det gamla betygsystem vars skala gick från IG till MVG, det vill säga det system som användes före hösten 2013.
Det betyder att alla som är 22 år eller äldre kommer att få det betydligt kämpigare på Komvux, i många fall kommer de att behöva läsa om hela gymnasiet. De tre åren är det få som kommer att kunna lägga, även om de i teorin har möjligheten och dessutom skulle få ekonomiskt stöd.
Beslutet att betyg från det gamla systemet ska ogiltigförklaras är ytterst ogenomtänkt, och måste genast rättas till. För vad hjälper det att regeringen öser miljarder över vuxenutbildningar, när dörren till skolan i praktiken är låst?