Häromveckan blev det klart. Ronaldo har startat marknadsföringsbolaget ”9ine” för sportprodukter på den snabbt växande brasilianska konsumtionsmarknaden. När Fredrik Reinfeldt och en större företagsdelegation kommer hit i veckan kommer de att se samma sak som Ronaldo.
Fotbollsskor åt folket är nämligen något helt nytt här. De avgrundsdjupa inkomstklyftorna har tidigare gjort att olika inkomstgrupper handlar på helt olika marknader. Varje liten pryl blev ett klassmärke.
I Brasilien finns det därför inga företag med samma position som HM, Ikea, Ica och Volvo i Sverige, som har byggts upp med i princip hela den svenska befolkningen som målgrupp. I alla fall inte förrän strandtofflorna Havaianas återuppfann sig själva under 1990-talet. I dag använder fem av sex brasilianare ett par Havaianas per år.
Men det var bara början. I en ny rapport visar tankesmedjan Fundação Getulio Vargas att andelen fattiga i Brasilien har minskat med mer än 50 procent sedan år 2000. Och den fattigaste tiondelen av brasilianarna har ökat sina inkomster med 69 procent per person, medan den rikaste tiondelen bara blivit 13 procent rikare.
Kvinnors inkomster ökar snabbare än mäns, landsbygdsbefolkningens snabbare än stadsbornas, svartas snabbare än vitas, och så vidare.
Hela strukturen på konsumtionsekonomin kommer tack vara detta att förändras. Bara det senaste året ökade antalet internetuppkopplade hem med en femtedel och omsättningen i inrikesflyget med en fjärdedel, för att ta två exempel.
Antagligen vattnas det i munnen på Fredrik Reinfeldt när han hör detta. Om den svenska exporten till Brasilien ökade i samma takt som brasilianarnas konsumtion skulle hjulen snurra snabbare överallt i Sverige. Det är den interna marknaden som driver tillväxten.
Men det är också precis där flaskhalsen sitter. Decennier av protektionism har gjort att stora delar av den brasilianska industrin inte klarar internationell konkurrens. Bilmodellerna är lite äldre, möblerna lite fulare, hushållsmaskinerna lite sämre och forskningsindustrin några år efter. Exporten utgör bara cirka tio procent av BNP, och består till största delen av råvaror.
För att snabba på utvecklingen skulle man behöva ta bort handelshinder i mängder, både exportera och importera mer. Men då kommer också flera företag att gå under, eller så effektiviseras arbetskraften bort. Det som brasiliens president Dilma Rousseff i stället hoppas på är att fler svenska företag etablerar sig här, mitt bland de nya storkonsumenterna. Och än så länge har hon trumf på hand.