Visst är det fantastiskt att ha en doktor i fickan! Inte undra på att de virtuella läkarbesöken ökar lavinartat. Nättjänsten Min Doktor gick enligt SVT från 22 000 till 85 000 patienter bara förra året. Kry ökade från 9 000 till 145 000. Vård på nätet är kanske framtiden? Denna är i så fall redan här. Och den har barnsjukdomar.
Hur kan cyberdoktorn veta om jag har bakterier eller virus i min hals? Skillnaden är avgörande för om jag behöver antibiotika eller ej. Primärvårdsdoktorn tittar och tar prover. Lunginflammation eller bronkit? Vårdcentralens läkare lyssnar och skickar kanske på röntgen. Urinvägsinfektion — går den verkligen att se utan kissprov? Resistens mot antibiotika är ett av mänsklighetens stora hot och läkemedlen får inte förskrivas i onödan.
Det är bland annat för behandling av vanliga infektionssjukdomar som virtuella vårdgivare får kritik. Granskning har visat sig att det skrivits ut antibiotika utan tillräckligt underlag. I en alltför stor del av fallen har diagnoserna inte ställts enligt gällande riktlinjer (Dagens Medicin 17/5 -17). Orsaken är förstås att det är mycket svårt att undersöka en patient som i bästa fall skymtar i andra änden av en webbkamera.
Vårdetiken ställs på huvudet. Resurserna är inte oändliga och bristen på allmänläkare räknas i tusental. Sjukvård ska dessutom ges efter behov. Många vårdcentraler har en sjuksköterska som ”filter”: han eller hon avgör om patienten behöver träffa läkare genast, senare eller inte alls. Men via en vårdapp kan man i princip glida förbi mer akuta och ömmande fall. Patienten betalar 250 kronor och doktorn får 1000–1800 kronor av patientens hemlandsting.
App-åderns barn kräver omedelbar behovstillfredsställelse. Med läkare på fickan ökar därför risken för överkonsumtion. Och kanske missbruk. Lärare klagade i Aktuellt härom dagen över att gymnasieelever skaffar intyg hos nätläkare för att slippa gå i skolan, fast de är friska. Medan Kry och Min Doktor själva anser att de lättar på trycket i vårdcentralernas väntrum, menar kritiska läkare att dessa tillmötesgår patienternas önskemål om att ”göra läkarbesök av allt” (Läkartidningen 24/1 -17): ”Det kommer att kosta landsting och patienter uppemot 1 miljard kronor för 500 000 onödiga läkarbesök.”
En regeringsutredning ska nu se över marknaden för nätläkare. Bland annat vill man tydliggöra vilken vård som är lämplig att erbjuda via nätet. Självklart borde det finnas en potential för digitalisering av vissa slag av vård. Exempelvis har kognitiv beteendeterapi och annan psykologhjälp funnits länge på nätet och visat goda resultat.
Ont i halsen? Bilen översnöad? Kanske vila och avvakta? Framtidens virtuella vård måste hur som helst ha tydligare riktning och större rimlighet samt vara rättvis.