MARIA MASOOMI: Lite dumdristighet är bara nyttigt

Att makt korrumperar har vi hört tidigare. Men att även kunskap kan göra samma sak med människor hade ingen upplyst mig om. Att alltför väl vara medveten om konsekvenserna av sina handlingar och yttranden kan göra en feg och till och med handlingsförlamad i vissa situationer. Jag skulle vilja påstå att det inte alltid är mod eller civilkurage som får människor att stå emot orättvisor eller överheter, utan ren dumhet eller ovetskap om de rådande konventionerna eller konsekvenserna av ens våghalsighet.
Vi får dock vara tacksamma över att det finns dumdristiga människor som reagerar på situationer som många av oss går omkring och är förargade över, men på grund av feghet eller alldeles för stora risker för vår egen karriär eller vår sociala ställning inte vågar opponera oss mot. Vi har helt enkelt för mycket att förlora.

Jag minns att jag, förr i tiden, betydligt oftare tillkännagav mina (kritiska) åsikter om en specifik fråga i offentliga sammanhang utan någon som helst tanke på att detta uppfattades som modigt och starkt av vissa. Jag agerade inte som jag gjorde för att jag var så värst modig, utan helt enkelt för att jag var dum och okunnig. Jag visste inte att man egentligen inte bör kritisera etablissemanget så öppet; oavsett om de med ett "vänligt" leende på läpparna påstod att de uppskattar kritik och uppriktighet. Jag kände inte heller lika många offentliga personer eller makthavare som jag i dagsläget gör, så jag var helt likgiltig om jag skulle trampa någon av dem på tårna.
Jag hade ännu inte erfarit konsekvenserna av att vara alldeles för frispråkig och dessutom hade jag gått på myten om att "ärlighet varar längst och uppriktighet lönar sig". I mitt senaste samtal till min föräldrar i Iran kritiserade jag dem för att ha proppat i mig den här falska myten.

Uppriktighet hos barn, men även hos invandrare uppfattas ofta som "gulligt" och roligt - den sistnämnda gruppen brukar ju ofta uppfattas och behandlas som barn så länge de bryter starkt på svenska eller använder enkla begrepp för att göra sig förstådda. Även om de är mycket litterära, kultiverade och begåvade individer med förmågan att föra intellektuella konversationer på andra språk.
Ökad ålder medför inte enbart visdom och en viss självsäkerhet, vilka är konsekvenser av livserfarenheter, utan (tyvärr) även en viss grad av vaksamhet som är följden av att bevaka ens egna intressen. Man blir på något sätt mindre riskbenägen eftersom det är mycket som står på spel.
I takt med att jag själv blir mer upplyst och därmed även en del fegare, mer diplomatisk och mer egoistisk, har min aktning för dumdristiga människor, även en och annan rättshaverist, ökat. Samtidigt uppskattar jag ännu mera mitt flitiga umgänge med 30-talister. De är färdiga med både karriären och med att i alla lägen vara taktiska eller alla till lags.