Linnéfirandet bygger Uppsalas identitet
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Ty när maj månad är slut har Uppsalas turistbyrå med det mera internationellt klingande namnet Uppsala Tourism sitt månadsbokslut för maj klart. Antalet besök på turistbyrån fördubblades jämfört med samma period året innan och under den linneanska högtidsdagen 23 maj ökade besöken från cirka 300 året innan till 1 100.
Egentligen behöver vi kanske inte de siffrorna för att förstå vilken succé Linnéfirandet blev. Det räcker ju med att ha varit i stan under jubileumsveckan för att förstå att det inte bara var Uppsalabor som rörde sig i staden. Besöksnäringen stod på topp.
Och ännu bättre är det faktum att denna näring fortsätter att blomstra, också efter jubileumsveckan. Trängseln i innerstaden är större än någonsin och det gäller inte minst de olika Linnéminnena, Linnéträdgården och museet, Botaniska trädgården, Linnés herbationsstigar liksom Linnés Hammarby. Linné har skrivit in sig i Uppsalas och Sveriges medvetande.
Det var på tiden. Under lång tid var Carl von Linné mest en akademisk angelägenhet, fjärran från vardagssvensken. I dag är han och hans berömmelse tillgänglig för var och en. Samarbetet mellan stadens båda universitet, kommunen, länsstyrelsen och företagen har prisats många gånger under den senaste månaden och gillandet tål att upprepas. Att Linnéjubileet - som för all del bara nätt och jämnt nått halvtid - blivit så framgångsrikt beror inte minst på den gemensamma satsningen mot samma mål.
Visserligen ska de nämnda aktörerna normalt ha sina avskilda specifika uppgifter men i exceptionella lägen ska det vara möjligt att samarbeta kring en gemensam angelägenhet.
Erfarenheterna från Linnéjubileet bör nu snarast ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Uppsala. Carl von Linné var förvisso naturvetare men han förenade också sin vetenskapliga gärning med djup förståelse för de humanistiska värdena. Han var inte heller främmande för samhällsvetenskapen - se där ett givet koncept för Uppsalas identitet!
Visst är det naturvetenskapen och i dag inte minst biotekniken som alstrar de stora pengarna. Men utan ett sammanhang där också humanioran får spela en viktig roll blir Uppsalas identitet tämligen själlös.
Så mera fest och glam, tack, men också fest med ett innehåll som ger inte minst barn och ungdom ett alternativ till idoldyrkan, ett alternativ som ger nyfikna och vetgiriga unga människor en ökad självkänsla.
Många barn kan säkert finna ett stöd i att Linné som barn följde sina instinkter och sitt djupa intresse, utan tanke på annat än att ge utlopp för driften efter ny kunskap. Så småningom fann han också vägar att använda sin kunskap, både till andras glädje och till sin egen nytta.
En förebild i tiden, eller hur?