Lär av Öresundsregionen!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kortet är dock långt ifrån tillräckligt, för det hjälper inte dem som pendlar mellan Uppsala C och Stockholm C och inte heller dem som ofta har ärenden. Det nödvändiga stora steget att integrera de två länen i trafikhänseende har ännu inte tagits.
Varför inte? Det närmast liggande svaret är att de två länen är synnerligen olika storheter. Den mäktiga huvudstaden kanske inte har något intresse av att underlätta korsandet av länsgränsen norrut. Stockholm kanske klarar sig bra ändå. För det kan knappast ligga i Uppsala läns intresse att inte ha smidig kollektivtrafik till Stockholm.
Det är också märkligt att den stora kader av beslutsfattare som pendlar mellan Uppsala och Stockholm inte kunnat samla sig till en insats för resorna. Är det så att tågresan till Stockholm inte utgör något problem för dem som har sitt arbete i centrala Stockholm?
Helt annorlunda är det i Öresundsregionen där inte ens vattnet mellan Sverige och Danmark uppfattas som något hinder. Tvärtom verkar Öresundsbron ha gjort Skåne och Själland fullt medvetna om vilken betydelse en välfungerande kollektivtrafik har. Hela Öresundsregionen har utvecklats till en gemensam arbetsmarknad där det är lika lätt att pendla mellan Malmö och Köpenhamn som mellan Stockholm och exempelvis Skärholmen. Och sätter man sig på S-toget i Köpenhamn för att besöka Louisiana i Humlebæk kan man få sällskap med passagerare som ska vidare med samma tåg till Göteborg.
Vad har Öresundsregionen som inte Uppsala och Stockholm har? Kan det vara att Köpenhamn är en ännu större metropol än Stockholm och att Köpenhamnarna alltid insett att det gäller att hitta smidiga vägar för största möjliga rörelsefrihet?
Det räcker med att studera cyklisterna i Köpenhamn. Det är cykeltätt i Köpenhamn, för att uttrycka det milt. I själva verket kryllar det av cyklister som susar fram genom staden fortare än personbilarna i köerna. På cykelbanor, ordentligt avskilda från gångbanorna, samsas köpenhamnarna lika välordnat som myrorna i en myrstack. Och det märkligaste allt, i varje fall för en storögd betraktare som är van vid laglösheten i det cyklande Uppsala, är att trafikreglerna hålls noga. När en cyklist stannar gör vederbörande stopptecken. Ska hon eller han korsa gatan görs det mycket försiktigt. Uppenbarligen hålls reglerna hårt för att kaos inte ska utbryta.
Kanske kunde några framsynta trafikpolitiker göra ett litet studiebesök i Öresundsregionen och ta hem lite tips?