Skuldsättningen är hög och fortsätter att öka. Är vi månne på väg tillbaka till en situation lik 1980-talets eller, ännu värre, likt dagens Spanien och Irland, som slutar med en briserad bostadsbubbla och umbäranden för den skuldsatta befolkningen?
Det korta svaret på den frågan är nej. Visserligen fortsätter hushållens skulder att öka, med cirka fem procent per år sedan slutet av 1990-talet, och uppgår nu till 400 000 kronor per vuxen svensk. Men inkomsterna ökar också och bedömare som till exempel Konjunkturinstitutet och Finansinspektionen anser att svenskarna står väl rustade inför ett hypotetiskt fall av bostadspriserna på 20 procent.
Visst finns undantag. En del skuldsätter sig upp över öronen när de förverkligar sin bostadsdröm, och tar dessutom rena konsumtionslån på toppen av allt. Men detta är just undantag. Genomsnittssvensken tar lån man har råd med, och amorterar det man kan.
Att riskerna på bostadsmarknaden är lägre nu än för drygt 20 år sedan beror mest på kreditgivarnas, bankernas, agerande. Då var kreditmarknaden nyligen avreglerad och bankerna utgick från en bostadsmarknad utan tak (likt 2000-talets Spanien), det vill säga i stort sett vem som helst fick låna pengar, till och med mycket pengar.
Nu gäller mer av hängslen och livrem. Bolånetaket från 2010 innebar att man får låna som mest 75 procent av marknadsvärdet har verkligen haft effekt, konstaterar Konjunkturinstitutet i sin junirapport. Dessutom ställs allt hårdare krav amortering. Topplån amorteras av i rask takt, i genomsnitt på nio år. Det finns en sund överenskommelse mellan långivare och låntagare om att ingen ska behöva hamna på bar backe om något händer. Det faktum att bostadsprisernas uppgång planat ut den senaste tiden visar också att kreditmarknaden fungerar relativt väl.
De svenska bolånetagarna är dock inte mer rationella än att de lägger över 100 miljarder kronor varje år till sina fyra storbanker. I veckan rapporterar bankerna sina vinster för det andra kvartalet och räntenettot, skillnaden mellan in- och utlåningsräntan, är högre än vinsterna. Det är bolånetagarna pengar som bankerna kan använda som de behagar och det är svårbegripligt att vi fortsätter att acceptera dessa villkor när kraven på oss själva bara blir mer och mer strikta.
Hotet om en bostadsbubbla är på inget vis undanröjt i Sverige, då vi bara blir mer och mer beroende av vad som händer i omvärlden. Det man kan konstatera är att vi står bättre rustade inför en nedgång än de flesta andra länder, och att 1980-talet inte kommer att komma tillbaka. Nya kriser kommer, men i nya skepnader. Under tiden får vi vänta. Och amortera på lånen.