Klimatet har varit sommarens fokus. Just denna dag bör klimatet ägnas en extra tanke, det är nämligen Earth Overshoot Day, dagen då vi gjort slut på de resurser som borde hållit resten av året. För Sverige är det tyvärr ännu värre, redan i april hade resurserna tagit slut om världens befolkning levt som vi gör i Sverige. Initiativet till dagen kommer från en brittisk tankesmedja, och sedan starten 2006 har dagen flyttats allt längre fram.
Klimatet är en ödesfråga, det går inte att överdriva. Vår existens är hotad och tecknen på att problemen blir större gör sig påminda – både globalt och på hemmaplan. Så hur hanterar vi krisen? Antingen väljer vi konstruktiva lösningar och försöker bromsa utvecklingen. Eller så målar vi upp bilden av ett dödsdömt jordklot. Just nu befinner sig många i kategori nummer två. Man behandlar klimatfrågan som ett olösligt problem – och kanske är det så. Kanske är jorden dömd, men det kan vi bara veta säkert om vi ger upp. Frågan är varför dystopiska ordalag krävs för att människor ska förstå allvaret. Att säga att det är kört har inget egenvärde – snarare minskar det människors vilja att minska sitt ekologiska fotavtryck. Information om vad vi kan göra för att förändra vårt öde är mer konstruktivt. Vi bör kämpa allt vad vi kan för att varje dag komma ett steg närmare en lösning. För varför ska man återvinna om allt ändå är över? Bara de redan frälsta fortsätter, medan klimatskeptikerna stoppar huvudet allt djupare i sanden.
Vi kommer behöva göra stora förändringar i hur vi lever våra liv för att klara klimatet. Grön omställning tolkas dock ofta som försämring av levnadsstandard, med det är inte sant. Den privatekonomiska förlusten när vi slänger mat är stor, och den klimatmässiga vinsten av att minska svinnet i alla led av matproduktionen är större än vad man kan tror. Enligt statistik från Earth Overshoot Day står matsvinn för 26 procent av det ekologiska fotavtrycket och en halvering skulle leda till att vi kunde flytta det datum då vi börjar leva över våra tillgångar med elva dagar. Initiativet visar även att kvinnor som får rätt till utbildning, frihet och preventivmedel väljer att skaffa färre barn vilket minskar mänsklighetens fotavtryck. Kina satsar stenhårt på elbilar för att motverka smog. Om flyg kan ersättas med hyperloop skonas miljön avsevärt, och restider kortas rejält. Ett fåtal exempel på hur omställning leder till det bättre för människor.
Klimatångest är inte något dåligt, om den omsätts till handling. En förlamade känsla av maktlöshet har aldrig löst några problem. Det är inte de kurser i ”klimatångestterapi” som nu erbjuds på statens nota som är lösningen från statens sida. Det är investeringar i miljövänliga alternativ som möjliggör smarta val för folket.