Kommunen ska ordna infrastruktur

Uppsala2007-05-12 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Uppsala har stigit på Svenskt Näringslivs rankningslista över de kommuner som har bäst företagsklimat. Från att ha legat på 195:e plats förra året intar kommunen i år plats 130, en placering bättre än grannkommunen Knivsta. I topp på listan ligger skånska Vellinge, följt av Solna, Nacka, Danderyd och Mölndal. I botten återfinns Oskarshamn, Ludvika, Ragunda, Norberg och Eda på sista plats.
Kommentarerna till Uppsalas placering har varit försiktigt positiva i så måtto att en förbättring, jämfört med föregående år, inträtt. Men självklart finns det mycket som kan förbättras. På samma vis har tongångarna varit svarta i de kommuner som befinner sig längst ned på listan.
Rankning av kommuner och deras verksamhet kan ofta vara nyttiga. Varför skolmåltiderna kostar flera kronor mer i den ena kommunen än i den andra kan vara viktiga frågor för kommunpolitiker att ställa sig. Men också verksamheten, ställd i relation till skattekraften, ja kommunens samlade resurser, är viktig att granska. Det är lätt för såväl kommunmedborgare som för politiker att säga "att vi måste ha råd" med en viss nivå på verksamheten. Men vad gör man om resurserna saknas eller kommunens fortsatta ekonomiska utveckling äventyras?
Undersökningen av näringslivsklimatet är mindre omfattande än en total granskning av kommunens verksamhet. I den nu presenterade undersökningen granskas kommunens attityder liksom samhällsklimatet i stort i landets kommuner.
I Uppsalatabellerna skiljer sig kurvorna åt, räknat på olika faktorer. Folkmängden växer och det anses som en positiv faktor. Nyföretagandet varierar, liksom arbetslöshet, andel förvärvsarbetande osv. För två år sedan förvärvsarbetade mindre än hälften av Uppsalas befolkning. Det är inte så uppseendeväckande som det i förstone kan te sig.
Man måste minnas att Uppsala är en utbildningsstad med bortåt 40 000 studenter. Detta bidrar sedan till ytterligare en positiv faktor - hög utbildningsnivå vilket också leder till att det är förhållandevis lätt att rekrytera utbildad personal. De två universiteten och den stora andelen offentliga institutioner med specialiserade uppgifter liksom en flora av från universiteten avknoppade företag hänger intimt samman.
Däremot är värdena lägre för attityder hos kommunpolitiker och kommuntjänstemän gentemot företagande. Deet är viktigt att byråkratin blir enklare att forcera, men däremot ska kommunen inte agera alltför aktivt för att locka företag.
Sådana värvningsaktioner tenderar att snedvrida konkurrensen. Självklart måste företagen känna sig väl behandlade i kommunen. Men det finns ingen anledning att lägga stora kommunala resurser på företagsvärvning. I stället måste man se till att infrastrukturen fungerar bra. Det är kommunens uppgift.
kersti.kollberg@telia.com