Kolumnen/fastighetsskatten

Uppsala2006-07-11 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
De flesta bedömare verkar vara eniga om att det märkvärdigaste som hände under politikerveckan i Almedalen var att den borgerliga alliansen enade sig om att ta bort fastighetsskatten. Däremot är oenigheten stor om förslaget är bra eller dåligt.
Gladast var kd-ledaren Göran Hägglund, som länge slagits för en lösning som innebär att fastighetsskatten ska ersättas med en låg kommunal avgift. Nu blev det inte riktigt så: Först ska skatten frysas och sedan utredas med inriktning på en låg kommunal avgift. Förutsatt att alliansen vinner valet förstås.
De andra tre partierna har tidigare inte gillat kd:s förslag. Att de nu gav efter beror väl helt enkelt på att kd behöver få ett genomslag i opinionen. Att låta kd avgöra kompromissen kan ses som priset för att partiet ska klara att komma in i riksdagen. Utan kd i riksdagen blir det ingen borgerlig regering.
Men sakligt sett är förslaget inte bra. Att frysa skatten första året är rimligt, eftersom tiden är för kort för att man ska hinna utarbeta ett genomtänkt förslag. Reformen ska finansieras fullt ut, lovar moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Men hur den ska finansieras svävar vi fortfarande i okunnighet om.
Att fastighetsskatten slår orättvist och är felaktigt utformad är uppenbart. Skatten drabbar dem som bor i storstäder, i snabbväxande orter och ägare till hus i attraktiva kustområden, också folk med helt vanliga inkomster.
Men det värsta med fastighetsskatten är att den är oförutsebar. En dag säljer grannen sitt hus och får rejält betalt och så stiger taxeringsvärdet på de omkringliggande husen och därmed fastighetsskatten. Ingen kan gardera sig i förväg, ingen kan räkna ut sina utgifter med denna skatt som plötsligt kan skapa bekymmer också för familjer med ganska goda inkomster.
Något måste alltså göras, men vad? Alliansens förslag för det första året kostar runt fem miljarder. Att ta bort skatten helt kostar runt 30 miljarder, ingen liten summa att hitta finansiering för.

Om nu de fyra partierna vill koncentrera alla krafter på att skapa nya jobb _ vilket de säger _ då är det inte rimligt att satsa 30 miljarder på att avskaffa fastighetsskatten. Det skapar inte ett enda nytt jobb, anser flera ekonomer. Kd-ledarens inte helt övertygande svar är att han värnar om människor, inte om att tillfredsställa ekonomer.
Men hur ska alliansen finansiera reformen? I debatten finns flera olika förslag. Enklast är att slopa ränteavdragen, något som skulle slå hårt mot unga barnfamiljer som just tagit stora lån med stigande räntor för att köpa sin första villa.
Det vanligaste förslaget är att höja reavinstskatten, alltså den skatt man betalar när man säljer villan eller lägenheten. Det skulle i så fall mest drabba äldre som säljer sitt hus för att köpa något mindre och mer lättskött. En hög reavinstskatt skulle kunna leda till att färre säljer, vilket alltså skulle innebära ett mindre utbud av hus och lägenheter. Men alla metoder att finansiera en så omfattande reform har sina nackdelar.
Fastighetsskatten har den fördelen att den är enkel att kontrollera och att fastigheter inte flyttar utomlands. Den hindrar inga jobb. Motargumentet att man inte tjänar pengar på sitt hus så länge man bor där håller inte. Detsamma gäller ju momsen, och det är ingen som föreslagit att den ska avskaffas.
De flesta länder har fastighetsskatt och det bör Sverige också ha. Däremot bör den utformas på ett annat sätt än i dag. Avskaffar man förmögenhetsskatten _ vilket också har andra fördelar _ minskar nackdelarna med fastighetsskatten. Men exakt hur en framtida fastighetsskatt ska utformas kräver noggranna förberedelser och en tydlig finansiering. Det tar tid och den tiden bör alliansen ta sig, innan man bestämmer sig.
En låg kommunal avgift räcker inte för att bekosta en total avveckling av fastighetsskatten, även om statliga bidrag till kommunerna då minskas. Alliansen bör inte känna sig bunden av kd-förslaget. Här måste tänkas nytt.