Kersti Kollberg: Institutionerna påverkar stadsmiljön

Uppsala2008-11-29 00:01
Kersti Kollberg
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag avslutas Svenska kyrkans stora internationella klimatmöte i Uppsala med inbjudna gäster från världens alla hörn. Att kyrkan engagerar sig i de stora globala utmaningarna är inte konstigt utan egentligen en självklarhet. Att mötet sker i Uppsala är också självklart. Här finns Svenska kyrkans cent-rum plus erfarenheter från stora internationella möten tidigare. I Uppsala finns också en rik och djup kunskap om klimatfrågorna, inte bara vid de två universiteten utan också på det lokala planet med andra kyrkosamfund, före-ningar, ofta lärvilliga politiker och inte minst en kunnig och insatt allmänhet.
Detta Svenska kyrkans initiativ att fördjupa den internationella debatten om klimatfrågorna kunde förstås också ha en lokal bäring. När det stora mötet är över kunde man kanske tänka sig också ett kyrkligt engagemang i de lokala miljöfrågorna. Svenska kyrkan och dess församlingar borde kanske ta tag i opinionen om luftföroreningarna i innerstaden som utöver att de påverkar invånarna i staden också skadar kyrkans byggnader. Domkyrkan har t ex stått pall i snart sex sekel, Helga Trefaldighet ännu längre. Vem vet hur länge de klarar av dagens nedsmutsade Uppsalaluft.
Enligt mitt förmenande borde Svenska kyrkan också verka för varsamhet med naturens resurser inte bara internationellt utan också i närmiljön på ett mycket tydligare sätt än vad som sker i dag.

För övrigt saknas de andra stora institutionella invånarna i Uppsala också i den lokala debatten om stadens miljö. Som många debattörer påpekat sker utbyggnaden av Uppsala universitet på ett sätt som i högsta grad påverkar Uppsalas klassiska miljöer. Detta är särskilt märkbart i kvarteret Blåsenhus där just nu det väldiga Pedagogikum färdigställs, ett byggnadskomplex som stör Botaniska trädgården med sina Linnéminnen i grannskapet och som också stör Slottet och dess omgivningar.
Som om detta inte vore nog aviserar nu Uppsala universitet (eller är det Akademiska hus?) uppförandet av ett nära nog lika väldigt administrationshus, nu i omedelbar närhet till Slottet och dess omgivande park. Tänker man kanske att det inte spelar någon roll när nu Pedagogikum ändå står där?
Och hur har man tänkt sig att de 8 000, kanske upp till 10 000, anställda i kvarteret ska kunna ta sig till sina jobb? Ska parkeringsplatser byggas och hur blir det då med tillfarterna? Det hjälper inte att Uppsala universitet hänvisar till byggherren, Akademiska hus. Som viktig invånare i Uppsalas centrala delar måste också universitetet ta sitt ansvar för sina byggnader och för Uppsalas miljö.
Med en större delaktighet i den lokala utvecklingen skulle kanske sådana stadsmiljöpåverkande byggnader aldrig ha kommit till stånd. Detsamma gäller andra institutioner som huserar i staden, t ex landstinget och Akademiska sjukhuset, övriga att förtiga. Lite bättre lokalmässig anpassning, tack!