Svenska skolelevers kunskaper i matematik har under många år inte varit något att skryta med. I internationella jämförelser har svenska elever kunskapsmässigt halkat efter sina kamrater i andra länder och i takt med att mattekunskaperna har beskrivit en nedåtgående spiral har intresset för att bli mattelärare sjunkit. Det har bland annat fått till följd att inte ens hälften av elevernas lärare i matematik har examen och relevant utbildning.
Detta bottenläge har nu äntligen tagits på allvar av regeringen och de närmaste åren ska upp emot 2 miljarder kronor satsas på utbildning i matematik för lärare.
Ingen kan väl säga något däremot men vän av ordning kan ju stillsamt fråga sig om det alls sker någon utbildning i matematik vid lärarutbildningarna för närvarande eftersom extrakostnaderna blir så enorma.
Lärarorganisationerna är positiva till förslaget och Lärarnas Riksförbund passar på att göra kommunaliseringen av skolan till huvudorsak till matteämnets förfall. Det kan ligga mycket i den kritiken. Kommunerna har en tendens att betrakta generalister i lärarkåren som mer användbara och lättplacerade än specialutbildade ämneslärare i exempelvis matematik. Att sedan mattekunskaperna sjunker hos eleverna ser kanske kommunpolitikerna inte som sitt problem.
Nu ska det alltså bli ändring men alldeles enkelt blir det nog ändå inte. Enligt Skolverket har de flesta elever själva fått räkna sig fram i sina matteböcker i stället för att få stimulerande och fordrande undervisning av kunniga lärare. Det man nu kan hoppas på är att det finns tillräckligt många lärare ute i skolorna som vill förbättra sin utbildning. Risken är att det i stället för fortbildning blir frågan om grundutbildning i matematikundervisningskonst.
Det är också bara att hoppas att den modell för undervisningen som Skolverket bestämt sig för också fungerar. Att låta alla mattelärare få ledigt för studier blir för dyrt så i stället går modellen ut på att lärare ska lära av varandra. Den sägs ha fungerat väl i Tyskland och bör därför också fungera i Sverige, anses det.
Matematikundervisning är ett av regering och riksdag prioriterat område och det är hög tid att visa det. Att försummelserna varit så stora på matematikområdet är rent pinsamt och vid en tillbakablick på de senaste decennierna finns det många steg som inte borde ha tagits. Kommunaliseringen av skolan var ett sådant men även om det skulle vara önskvärt att ta ett steg tillbaka är det knappast gjort i en handvändning.
Att lära sig matematik för en elev är inte något oöverstigligt svårt men att undervisa i matematik så att elever förstår ämnets natur kräver något extra av läraren. Om de en till två miljarder som en upprustning av matteundervisningen kostar bär frukt måste de sägas vara väl använda pengar.
Men det är en skam att generationer av skolelever snuvats på adekvat undervisning.