Det är illa nog men nu ser det ut som om skulderna är på väg att öka kraftigt igen. Priserna på bostadsrätter har de senaste tre månaderna stigit i landet som helhet med 4 procent. Enligt Riksbanken kan skulderna öka från 173 procent av hushållens disponibla inkomster i början av 2014 till 180 procent på tre år. Är det oroande?
Svaren beror på vem man frågar. Finansinspektionen förefaller inte vara särskilt oroad. De hushåll som tar nya bolån har goda marginaler anser man där. Bolånetaket på 85 procent som infördes för tre år sedan har haft god effekt.
Men Finansinspektionen ser ändå vissa risker på längre sikt. Tillsammans med bankerna försöker man få låntagarna att amortera mer. Ett förslag är att alla banker ska erbjuda indivuduellt anpassade amorteringsplaner för kunder som tar nya lån.
Andra bedömare är mer oroade. Riksbankschefen Stefan Ingves har i flera år varnat för stigande bolån och har bland annat av det skälet varit ovillig att sänka räntan. Men sänkt ränta har inte så stor betydelse. Stefan Ingves säger nu att det är politikerna som måste ingripa. Bankerna kan själva se till att genomföra ett lånetak på 70 procent i stället för dagens 85 procent.
Men det är svårt att stoppa skuldökningen. Ett viktigt skäl är att allt fler köper sin bostad. Så länge bostadsbyggandet inte sätter fart stiger priserna och därmed lånen. De flesta som tar nya lån har råd med stigande priser. Men vad gör man med de andra, de som inte har råd?
Vem har rätt? De oroliga eller de lugna? På längre sikt måste nog vissa ändringar ske i regelsystemet. Bostadsbyggandet måste öka kraftigt, vilket politikerna ofta talar om men inte gör särskilt mycket åt. Vad ska man göra för att få fart på bostadsbyggandet? Det är en nyckelfråga i sammanhanget. Samtidigt skulle ett starkt ökat bostadsbyggande kanske leda till lägre priser på bostäder vilket skulle drabba dem som har stora lån.
En viktig fråga vågar politikerna inte ens knysta om. Det är att minska ränteavdragen. Det är en åtgärd som skulle få stor effekt men samtidigt drabba många låntagare. Erfarenheter från andra länder är goda. Men det måste i så fall ske med små steg för att inte slå för hårt. Kanske ökar politikernas intresse för sänkta ränteavdrag efter valet.
Vad som behövs är en rejäl bostadspolitisk reform där de politiska partierna, åtminstone de större, är eniga så att reformerna består under en längre tid.
Antagligen skulle minskade ränteavdrag ingå i en sådan reform. Kanske borde man samtidigt försöka stimulera bostadsbyggandet på något lämpligt sätt. Särskilt i storstäderna är behovet av bostäder mycket stort och byggandet motsvarar inte alls behovet. Så nu väntar vi på ett rejält politiskt initiativ.
Men där är vi ännu inte.