Det finns nämligen flitiga invånare på jorden som jobbar hårt för mänsklighetens överlevnad. Nu är det dessvärre dags för oss människor att hjälpa dem. Och i förlängningen oss själva: tre fjärdedelar av maten på bordet finns tack vare binas pollinering. Framför allt den som ger vitaminer och antioxidanter. Även djurfoder behöver bin.
Det moderna jordbruket kan vara kontraproduktivt: ju intensivare vi odlar åt oss själva, desto mer svälter bina. De är nämligen beroende av växter som ger mycket nektar och pollen med hög proteinhalt. Pollen från exempelvis majs ger bin sämre immunförsvar, tillväxt och livslängd. Vilket i sin tur ger sämre pollinering och skördar kommande år.
I minst ett decennium har det larmats om massdöd av bin. 2010 dog en fjärdedel av de odlade bina i Sverige, samtidigt 80 procent i Tyskland. Otaliga rapporter från universitet och myndigheter utgår från märkbara förändringar. Det högintensiva jordbruket är dock bara en delförklaring.
Den mest troliga, största orsaken till bidöden är varroakvalster och virus från dem. Kvalstret är ett ganska nytt fenomen i Sverige som krävt nya regelverk och beredskapsplaner. I början gick det trögt, 2009 klagade Jordbruksverket fortfarande över brist på förebyggande åtgärder.
De vilda bina är svårare att överblicka när de drabbas av kvalster och virus. Men vi kan åtminstone hjälpa dem med bostäder i form av gamla, döende träd. Vildbina lider nämligen av bostadsbrist.
Neonikotinoider, bekämpningsmedel mot insekter, och akaricider, som bekämpar varroakvalster, kan också skada bin. 2015 kom två nya studier från Sverige och Storbritannien som visar att neonikotinoider är beroendeframkallande hos vilda bin; det fungerar på hjärnan precis som nikotin gör hos människan. Medlet förbjöds av EU 2013 i grödor som attraherar bin, men medlemsländerna får utfärda undantag. Studien gav bevis för att bin föredrar växter med bekämpningsmedlet.
Massdöden av bin har givetvis ekonomiska dimensioner. Globalt är binas insatser värderade till minst 153 miljarder euro per år – en svindlande summa. Utebliven pollinering av raps, djurfoder, frukt och bär vore en total katastrof på alla sätt.
Vi ska inte tappa hoppet. Mycket kan göras för att motverka hoten. Varroakvalstret kan bekämpas bättre. Skogsbruket kan lämna fler ”bihotell” vid avverkningar. Världens odlare kan sluta ”droga” bin med neonikotinoider. Jordbruket kan växla grödor – raps är bra för bin. Vi kan vårda hagmarkerna bättre och sluta meja ned blommande ”ogräs” i dikesrenarna.
Och alla som har en balkong eller en trädgård kan välja att plantera blommor som bina älskar. En varm försommar är perfekt för dylika bisysslor.