Men tillväxten sker inte utan gnissel. Det största hindret är bristen på bostäder i de största kommunerna/städerna, Uppsala och Stockholm. Ett annat stort hinder är brister i kommunikationerna. Mälarregionen utgör ett stort arbetsmarknadsområde med stor inpendling till Stockholm men också mellan andra orter. Möjligheterna att ta sig snabbt, klimatsmart och säkert mellan Mälardalens orter är en viktig förutsättning för att detta fungerar.
Länsstyrelsen i Uppsala län och landshövding Peter Egardt har beslutat sig för att inte stillatigande åse bostadssituationen vare sig i länet eller i Uppsala. I onsdags träffades återigen företrädare för ansvariga för bostadsförsörjningen i länet, den här gången för att grilla bostadsministern Stefan Attefall (KD).
Ta bort onödiga och alltför hindrande regler i bostadsbyggnadsprocessen var ett önskemål. Ett annat, som kom från Uppsala, var att det måste bli billigare och lättare att bygga studentbostäder. Bristen på studentlägenheter kan på sikt äventyra de båda Uppsalauniversitetens framtid.
Bostadsministerns vänliga klapp på axeln för att länsstyrelsen och länets kommuner satt klackarna i marken och utlovat 25 000 nya lägenheter under de närmaste fem åren kunde dock inte skyla det faktum att regeringen naturligtvis inte har någon trollformel som får lämpliga bostäder på därför lämpad mark att kvickt växa upp ur marken. Inte heller kunde regeringen lova några stora pengar för framtida bostäder, om det nu var någon som hade hoppats på det.
Men några förenklingar kunde dock Attefall ställa i sikte. Kommunernas byggadministration ska till exempel rustas upp med syfte att förkorta planärendena i kommunerna. Det är en god idé. Vidare önskade kommunrepresentanter under mötet allra helst en bättre överensstämmelse mellan plan och bygglagen, PBL, och miljöbalken, MB. Vi måste få bort de ständiga överklagandena, hette det.
Det är förstås olyckligt om överklaganden kommer in alltför sent i byggnadsprocessen och kanske kommer det ibland onödiga överklaganden. Men det vore ännu mer olyckligt om den demokratiska processen urholkades för att öka byggtakten. Särskilt i Uppsala där konkurrensen om marken från en rad olika intressen är så påtaglig skulle en minskning av medborgarnas inflytande över processen äventyra en god utveckling.
Se i stället till att all den kompetens i juridik, historia, arkitektur, miljökunskap, ekonomi och så vidare som finns i Uppsala får komma till sin rätt redan på ett tidigt stadium i planprocessen.