SVT Uppsala har rapporterat att 706 ungdomar har sökt sommarjobben som Enköpings kommun erbjuder, men att det bara erbjuds jobb för 200. Det är utmärkt att ungdomar vill sommarjobba. Men somliga unga behöver också förstå sitt eget ansvar.
När SVT intervjuar ungdomar i Enköping kan man höra att ungdomar behöver jobb för att inte ägna sig åt dåliga saker. ”Om man hade haft ett jobb hade man ju kanske varit trött när kvällen kommer. Men nu kanske man går ut och till exempel dricker istället”, säger en tjej.
När man bara är 17 får man ”inte jättebra lön”, klagar en annan. En kille flikar in att ”de vill att ungdomarna du vet ska söka jobb och grejer”, men ändå ger "de" inte jobb. De, är alltså kommunen. Som ska ”ge” jobb.
Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Mats Flodén, lovar i ett inslag att se över frågan. "Till nästa år får vi försöka se om vi kan hitta andra modeller, involvera näringsliv och föreningar till exempel så att vi får större möjlighet att erbjuda fler en sommararbetsplats", säger han.
Det är förstås bra att kommuner försöker hjälpa ungdomar. Men det är också fel att förklara jobb som något som vuxna, i fint presentpapper, ”ger” ungdomar. I stället borde vuxenvärlden ge råd som håller: kämpa, sök själv, finn andra alternativ om det inte finns något att hämta hos kommunen eller Arbetsförmedlingen.
För att ha råd att flytta hemifrån efter studenten var det, när jag var tonåring, bara att bläddra i telefonkatalogen (för er som är för unga för att minnas var det en tjock katalog med telefonnummer, innan Eniro och övriga söksajter fanns). Om man inte fick jobb serverat på silverfat såg man till att själv ordna det. Så är det förstås i dag också. För min del visade det sig efter många samtal att en matbutik på andra sidan Uppsala då och då behövde någon i kassan. Det var bara att trampa på cykeln hemifrån Gottsunda till Heidenstamstorg. Vilken lycka det var när koderna till de många grönsakerna satt någorlunda och arbetet flöt på, och när man sedan fick sin lön.
Inställning är a och o. Så ungdomar: sitt inte med armarna i kors. Fråga inte vad andra ska göra för dig, fråga vad du själv kan göra för nytta.