Det är en slogan med komplikationer. UL avstår från att precisera ”Uppsala”, men ser man till taxan förstår man att staden Uppsala avses, inte Uppsala kommun. Det betyder att alla kransorter inklusive Storvreta och Bälinge som båda tidigare ingick i stadsbussystemet nu räknas i samma kategori. UL har alltså fjärmat de större tätorterna i kommunen från staden Uppsala och den intressanta frågan är om det är en oundviklig utveckling.
I den aktualitetsförklaring som kommunstyrelsen ska ta ställning till den 7 maj så kommer den så kallade målbilden att beskrivas som att Uppsala ska fortsätta växa ”inåt”, alltså staden ska även i framtiden förtätas.
Det finns argument för det i aktualitetsförklaringen. Kommunens planerare har studerat den så kallade expansionskvoten som beskriver tillväxten av stadens areal i relation till befolkningstillväxten. Tidigare var arealtillväxten större än befolkningstillväxten, vilket konkret betyder att människor spred ut sig på större och större ytor. Nu har den trenden mattats vilket betyder att invånarna börjat tränga ihop sig i staden, det vill säga åstadkommit den av stadsplanerarna så hett önskade förtätningen.
När nu Uppsala ska växa så att kommunen om kanske 35 år har upp emot 350 000 invånare kräver det att varje möjlig yta i staden bebyggs och att man också bygger på en del bostadshus med en eller flera våningar. Som bekant ska Ulleråkersområdet få 8 000 nya bostäder och mer planeras på andra håll i staden.
I aktualitetsförklaringen heter det att tillgången till och utbyggnaden av kollektivtrafiken måste samspela med utbyggnaden av Uppsala. Det är en god sak att detta sägs klart ut men samtidigt är det en gåta att kommunen inte verkar beredd att använda sig av den kollektivtrafikmöjlighet som redan finns.
Det finns flera tätorter på relativt sett kort pendlingsavstånd från Uppsalas stadskärna. Jag tänker i första hand på de orter som ligger utmed järnvägen, Storvreta, Vattholma, Skyttorp norrut och Vänge och Järlåsa väster ut. I öster finns till exempel Funbo och Gunsta samt Lännaholm, även om den järnvägen i dag endast är museijärnväg. Norr om staden finns också Bälinge, Lövstalöt och Björklinge men dessa tre orter saknar som bekant järnvägsförbindelse men i övrigt finns hyggliga bussförbindelser.
Generellt för dessa tätorter är att de stagnerat vad gäller samhälls- och kommersiell service men att det fortfarande är attraktivt att bosätta sig där och pendla till Uppsala.
De flesta av de nämnda orterna ligger också i jordbrukslandskap men det borde vara möjligt att bygga inte så ytkrävande, framför allt på de platser som ligger intill Dalabanan och Gävlebanan. De här orterna har en infrastrukturbas som tål utbyggnad. Använd den.