Hos Jacob, som deltog i Stanley Milgram´s berömda lydnadsexperiment i New Haven på sommaren 1961, är minnena fortfarande starka. I Opening Skinner´s Box (2004) möter Lauren Slater honom 40 år efteråt. Experimenten, där personer rekryterades att mot betalning utföra allt starkare elchocker mot vad de trodde var en ”elev” som hade inlärningssvårigheter, har gått till vetenskapshistorien. Jacob hörde till de många som lydde Milgram´s vitrockade försöksledare och ”elchockade” den fiktive eleven ända till dödlig nivå. Milgram utsattes redan tidigt för anklagelser om oetiskt beteende.
” ’Experimenten’ fortsätter Jacob, ’ fick mig att omvärdera mitt liv. De fick mig att konfrontera min egen anpasslighet och att verkligen kämpa med den. Jag började att uppfatta hemlighållen homosexualitet, en annan form av anpasslighet, som en moralisk fråga. Jag kom ut’”.
På Milgrams´s skrivbord, minns en av hans tidigare studenter, låg en välfylld mapp. Den innehöll hundratals brev från försökspersoner, många av dem förklarade hur mycket experimenten lärt dem om livet, och hur det borde levas. Experimenten öppnade deras ögon för vad de var i stånd att göra i en viss situation och bidrog därmed till ett aktivt strävade efter att bli mindre auktoritetsbundna.
När jag läser om Datainspektionens beslut att stoppa det stora medicinska projektet LifeGene kommer berättelsen om Milgram och Jacob för mig. LifeGene begär som lagen kräver samtycke av alla medverkande, som ska lämna prover som lagras för framtida forskning, i avsikt att kartlägga livsstils- och miljöfaktorers påverkan på olika sjukdomar. Men projektet är ändå inte förenligt med personuppgiftslagens bestämmelser, menar Datainspektionen, därför att den framtida användningen och syftet med forskningen inte är tillräckligt precis. Det hotar därmed den personliga integriteten och är inte etiskt försvarbart. Karolinska Institutet har överklagat beslutet.
Det är mycket vi inte skulle ha känt till om forskning bara fått bedrivas på villkor att alla inblandade precis vet vad det handlar om – i medicin men också i samhällsvetenskap där aktivt reflekterande individer som manipulerar sitt beteende står i fokus. Hur ska vi i framtiden kunna få mer säker kunskap kring människans mörkare sidor, kring livsstilar eller konsumtionsmönster, för att på längre sikt kunna finna sätt och lösningar att hantera eller bekämpa dem?
Kanske måste vi acceptera ett visst mått av ”oetisk” forskning för att på längre sikt uppnå ett godare samhälle? Integritet och etik på kort sikt är självklart viktiga värden, men den sanning som kan uppnås genom forskning har fört mänskligheten – på lång sikt.