Fler i arbete gynnar pensionärerna
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
längre?
I duellen mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin i tv på söndagskvällen spelade frågan om pensionärerna en ganska blygsam roll. Skatterna blev det hetaste debattämnet men där var det andra frågor som dominerade.
Socialdemokraternas skattepolitik utmålar personer som tjänar 19 000 kronor i månaden som höginkomsttagare, upprepade Fredrik Reinfeldt gång på gång, vilket gjorde Mona Sahlin svarslös. Mona Sahlins angrepp gällde som vanligt rättvisan. Det är inte rättvist att sänka skatten för höginkomsttagare samtidigt som man sänker ersättningen till arbetslösa och sjuka, var hennes återkommande anklagelse.
Regeringens politik har envist inriktats på jobben, jobben, jobben. Det blir inga fler jobb för att man sänker ersättningen för sjukdom och arbetslöshet, dundrar socialdemokraterna om och om igen. Sanningen är väl att regeringen har haft stor hjälp av den goda konjunkturen, men att de förslag som man lagt fram i stort sett överensstämmer med dem som ekonomer och den internationella organisationen OECD förordar.
Men så var det alltså pensionärerna. Felet består i att man betraktar pensionärer som en enhetlig grupp. Det finns både fattiga och rika pensionärer som inte behöver behandlas exakt lika. Det finns en grupp pensionärer som verkligen har det knapert och det är alla de kvinnor, numera ofta änkor, som var hemmafruar under sin aktiva tid. Också de som länge arbetade deltid får en låg pension. Det finns ett sätt att nå just den gruppen och det är att höja bostadsbidragen. Det borde regeringen göra snabbt. Kanske finns det ytterligare något att fundera över när det gäller de pensionärer som har de lägsta inkomsterna.
Men det är ju inte synd om alla pensionärer. Den som har full ATP har dessutom ofta låga boendekostnader. Vi som köpte hus på 80-talet eller tidigare fick våra lån rejält minskade genom den höga inflationen. När lånen skulle betalas tillbaka var det med inflationskronor, betydligt mindre värda än när lånen togs. Nu är ju inflationen däremot så låg att de som köper hus eller bostadsrätter får betydligt större bekymmer med sina lån. Ser man till bostadssituationen är det de unga som har det svårast.
Det är inte heller givet att pensionärerna i första hand behöver sänkt skatt. Många pensionärer har det ekonomiskt mycket bra. Varför ska de ska gynnas framför andra grupper bara för att de är pensionärer? Ser man till rättvisan är det inte pensionärer som grupp som regeringen ska ta hänsyn till utan till olika individers inkomster och standard. Det finns ju faktiskt ganska många pensionärer som jobbar och har en hel del andra inkomster utöver pensionen, till exempel försäkringar.
I duellen framförde statsministern helt hastigt att det bästa för pensionärerna är att så många som möjligt har jobb. Resonemanget kanske inte är alldeles kristallklart för den som inte har funderat närmare på frågan. Vårt pensionssystem är ju numera utformat så att pensionerna anpassas efter landets ekonomiska utveckling, men med en viss eftersläpning. Eftersom landets ekonomi för närvarande går som tåget kan pensionärerna räkna med rejäla påslag på pensionen. Alltså, ju fler som jobbar desto bättre för pensionärerna.
Så om den teorin stämmer att lägre skatter bidrar till att fler jobbar - och så anser de allra flesta ekonomer - så gynnas faktiskt även pensionärerna av jobbskatteavdraget. Mona Sahlin menar att rättvisa är detsamma som mer bidrag, medan statsministern menar att fler i jobb ger bättre ekonomisk utveckling vilket gör att alla får bättre möjligheter. Med hög sysselsättning blir det mer pengar till pensioner och reformer. Sedan kan man ju alltid diskutera hur man bäst skapar de nya jobben.
gunvor.hilden@comhem.se