EU-valet är viktigare än du tror

Valkampanjen inför EU-valet kom i gång sent. Men nu satsar medierna för fullt och dessutom bättre än man gjort i tidigare val.

Gunvor Hildén

Gunvor Hildén

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2014-05-17 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det speglar den allt viktigare roll som EU spelar i svensk politik. Och den som vill sätta sig in i EU-parlamentets politik har möjlighet att få information. Men frågorna är omfattande och ofta komplicerade. Många inser inte vilken viktig roll EU har spelat och spelar i Europa och världen. Det riskerar att leda till ett lågt valdeltagande och att valet till slut blir en omröstning om man gillar EU eller inte.

Frågor som EU-parlamentet har inflytande över är till exempel rätten för EU-medborgare att flytta och arbeta inom unionen och hur stort inflytande facket ska ha, asylsystemet, djurskydd och klimatpolitik. Inte minst det sista har stor betydelse.

Men det som oroar i EU är hur extrema partier, både till höger och vänster, växer i popularitet. Och det som får dem att växa är att allt fler väljare är kritiska till EU. Somliga vill att deras land helt ska lämna EU, andra vill göra om EU till en mellanstatlig organisation, där medlemsstaternas regeringar har det avgörande inflytandet och EU-parlamentet helt saknar betydelse.

De högerextrema och högerpopulistiska partierna återfinns i nästan alla medlemsländer. Så finns exempelvis i Storbritannien det högerpopulistiska Ukip som fått drygt 28 procent i prognoserna. I Frankrike går Nationella fronten starkt framåt till 25 procent, ett parti som vill att Frankrike ska lämna EU. I Holland finns islamfientliga PVV som nu är största parti inför EU-valet. I Österrike finns FPÖ med stöd av 20 procent av väljarna. I Ungern går Jobbik, ett nationalistiskt och främlingsfientligt parti, starkt framåt och stöds nu av över 20 procent. I vårt land har vi Sverigedemokraterna som ser ut att komma in i Parlamentet. Och det finns fler exempel. Lyckligtvis har de högerextremistiska och populistiska partierna svårt att samarbeta.

Men risken är inte att dessa partier får så många mandat att de dominerar EU-parlamentet - opinionssiffrorna pekar på sammanlagt ungefär uppåt 30 procent - utan att de skapar en stämning av EU-fientlighet som smittar av sig på andra partier. Man kan se det till exempel i Storbritannien, där regeringen utlovat folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU.

Ett stort problem för EU är den ekonomiska krisen, som ju Sverige klarat sig bra igenom. De åtgärder som krävs för att hjälpa krisländerna förutsätter centrala beslut som flera medlemsländer inte vill acceptera. I Grekland till exempel är det folkliga motståndet starkt mot den politik som EU försöker få landet att föra. Risken är stor för att EU uppfattas som en fiende, vilket göder farliga, högerextremistiska åsikter.

Vad Sverige som land kan göra i EU är kanske inte så mycket. Men enstaka ledamöter i EU-parlamentet kan spela - och spelar - en viktig roll. Så kryssa din favorit i valet den 25 maj!

Kolumnen