Ett viktigt hörn i Uppsala

Uppsala2009-04-18 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det har gått många sekler sedan Uppsala universitet var inrymt i Gustavianum. Då, på 1600-talet, bildade byggnaden tillsammans med Domkyrkan och Slottet Uppsalas andliga centrum och de imponerande byggnaderna kom också att dominera staden Uppsala.
I dag är Uppsala fortfarande universitetsstaden, nu med två universitet, varav det största, Uppsala universitet fortsätter att dominera stadsbilden. Fram till våra dagar var detta förhållande ganska oproblematiskt. Universitetshuset och andra byggnader som tillhörde det växande universitetet inlemmades på ett förhållandevis harmoniskt sätt i stadsbilden. I stället var det den växande staden som påverkade den akademiska, med byggandet av det så kallade Skandalhuset (det var högre än Universitetshuset) som mest kända exempel.

Utbyggnaden av kvarteret Blåsenhus, nedanför Slottet och i omedelbart grannskap med Botaniska trädgården och Linneanum, innebär dock ett markant brott mot den byggnadsmässiga samklangen i universitetsstaden. På en stor del av tomten uppför den akademiska världens fastighetsförvaltare Akademiska hus ett gigantiskt centrum för pedagogik och angränsande vetenskaper, kallat Pedagogikum. På ett uppseendeväckande okänsligt vis bryter det nya byggnadskomplexet av mot omgivningen.
Reaktionerna mot byggandet har varit starka men ingenting hindrade byggherren från att fullfölja sina planer. Tvärsöver gatan kan besökarna i Botan blicka över och upp mot stora fyrkantiga huslådor som möjligtvis är rationella i förhållande till den verksamhet som ska bedrivas där - men helt tondöva i förhållande till omgivningens arkitektur.
I den debatt som pågått sedan byggplanerna realiserades har Uppsala universitet varit märkligt passivt och i stället överlåtit åt byggherren Akademiska hus att försvara bygget. Desto mer glädjande är att universitetet verkar ha dragit lärdom av reaktionerna. Inför den fortsatta utbyggnaden av kvarteret, med bland annat en ny byggnad för universitets administration i det känsliga hörnet av Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg, har man bjudit in fyra arkitektkontor till en tävling om den kommande byggenskapen. I en debattartikel i UNT igår bjuder också universitetsdirektören Ann Fust in till en medborgardialog om kvarterets utformning.

Bra! Att bebygga denna del av området kräver att stor hänsyn tas till inte bara Botan utan också till Slottet med sina omgivningar. Att smälla upp byggnader av samma art som de nu snart färdigställda intill duger inte. Det kommer att krävas en arkitektur som gör det njutbart att från Slottet blicka ut mot väster och den måste också harmoniera med Botaniska trädgården.
Men framför allt är det välkommet att Uppsalaborna får en chans att påverka utbyggnaden av stadens största universitet.