När centrala samhällsfunktioner hotas, hotas också tilliten i samhället. När man inte törs lämna bostaden efter mörkrets inbrott. När ens bil sätts i brand och brandkåren måste invänta kravallutrustad polis från Stockholm innan elden kan bekämpas (UNT 23/11). När polisen som har till uppgift att skydda dig och din egendom utsätts för attacker med handgranater (UNT 29/11). Då står det mer på spel än de enskilda avskyvärda våldsdåden.
Säkerhetschefen på Akademiska sjukhuset kallar det ett ”dilemma” att den som skadar sig och forslas till akutmottagningen kanske inte kan få hjälp – eftersom avdelningen har låsts då den attackerats av 20-30 kriminella som hotar personalen och patienterna (UNT 26/11). Han ska inte lastas för det. För honom är det just ett dilemma, att organisera arbetet så att säkerhetspersonal snabbt kan vara på plats om något händer.
Men för alla politiskt ansvariga är det förstås fullständigt oacceptabelt att något så centralt som hälso- och sjukvården lamslås av den organiserade brottsligheten.
Det började redan i fjol i de svenska storstäderna och har sedan spritt sig till mellanstora städer som Uppsala, Örebro, Västerås och Kalmar. Efter en skjutning tar sig ett stort antal anhöriga (med avseende på gäng eller familj) till sjukhuset och kräver att få träffa den som skadats. När de inte får som de vill, och det får de förstås inte, börjar de uppträda hotfullt och även attackera personal och patienter fysiskt. Exempelvis har man fotograferat namnskyltarna på sjukhuspersonalen, som numera bara skyltar med sitt förnamn på akuten.
I Uppsala har under 2016 och 2017 nio skjutningar lett till hot och våld på akutmottagningen. Våldsincidenter har alltid förekommit inom akutsjukvården, men de gängrelaterade händelserna med grövre hot och våld är en ny företeelse. Förutom förstärkt bemanning av vakter svarar Akademiska med ytterligare övervakningskameror som alla ska kunna spela in vad som händer när sjukvården attackeras.
I september i fjol inledde Uppsalapolisen en satsning mot gängrelaterad kriminalitet. Sedan dess har man beslagtagit kontanter och värdesaker för 1,1 miljoner kronor, samt 21 kilo cannabis och 1,7 kilo amfetamin. Då började skjutningarna i Uppsala och det går inte att undvika att se ett samband. Förra måndagen gjorde polisen ett antal nya tillslag mot olika bostäder, vilket alltså direkt följdes av bilbränderna och sedan också av granatattacken mot polishuset.
UNT:s ledarsida skrev i förra veckan (24/11) att polisen gör ett bra jobb, att man får de kriminella att känna sig trängda. Detta ligger fast, men polisen behöver all hjälp de kan få. Om vapnen ska försvinna från gatorna och tryggheten återkomma måste hela rättskedjan fungera. De kriminella ska också lagföras, om inte med vittnesmål så med hjälp av akutens kameror. Bara så kan vi behålla vårt tillitsfulla samhälle.