Numera råder lyckligtvis mycket låg tolerans för alkoholintag inom landstinget. På Akademiska sjukhuset måste vårdpersonalen i ambulanser och helikoptrar blåsa i apparaten innan de går på sitt pass. På mottagningar och i operationssalar ses det heller inte med blida ögon på den kollega som ser ut att vara påverkad, även om det saknas alkolås på kanyler och skalpeller. Att förhindra fylleri på arbetet är förstås en allvarlig fråga för såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön på sjukhus och vårdcentraler.
Ledningen i Gävleborgs landsting har tagit frågan på så stort allvar att man sett sig nödsakad att slumpmässigt alkoholtesta all personal. Den som ger utslag över 0,2 promille ska få gå hem och komma tillbaka dagen därpå för möte. En fjärdedel av personalen ska lottas för test under ett år.
Det är dock ett oseriöst sätt att bemöta den oro som kolleger och patienter rättmätigt kan känna inför nykterheten hos personer som har viktiga roller i vården. Åtgärden i Gävleborg innebär i praktiken att en anställd var tusende arbetsdag kommer att alkoholtestas. Utan effektiva vinster för säkerhet och hälsa tar det värdefulla resurser, tid och integritet i anspråk.
Snarare är det ännu ett i raden av politiska beslut i kommuner och landsting där ledningen vill ”sända signaler” och visa att man ”tar problemet på allvar”. Påbud om renlevnad i den kommunala sfären duggar tätt. I ivern att utrota varje last från de anställdas liv ställs tyvärr sällan frågan vad personalen och verksamheten egentligen behöver.
I landstingets funktioner ser problemen med alkohol väldigt varierade ut. Konsekvenserna av ett alkoholproblem – eller för den delen narkotikamissbruk – är förstås olika om det går ut över en hjärtoperation eller om det påverkar noggrannheten i en upphandling. De som leder och arbetar på de olika avdelningarna vet ofta mycket väl vari riskerna med alkohol och läkemedel ligger. Politiker ska därför hålla sig goda för klåfingrighet och moralism i viktiga frågor som ligger nära den praktiska verksamheten.
Den som tar patientsäkerhet och personalansvar på allvar gör därför bäst i att decentralisera besluten till dem som känner problemen. Alkoholmätare är i sig inga dåliga verktyg, men de behöver användas på ett nyktert sätt.