Den brasilianska kanalen Rede Globo är världens fjärde största tv-kanal. Japanska NHK startades för snart hundra år sedan med brittiska BBC som förebild. Men i USA lever BPS, finansierat av donationer, en undanskymd tillvaro. Och det ska vi nog vara tacksamma för. I Ryssland har Putin tagit kommandot över de flesta medier. En statlig amerikansk jättekanal hade kunnat bli en megafon för Trump. Om inte oberoendet varit tillräckligt skyddat, vill säga.
Oberoende ska vara utmärkande för public service i allmänhetens tjänst, fritt och självständigt gentemot uppdragsgivaren staten. SVT kallas ofta pejorativt för ”statstelevision”, precis som Putin-tv. Associationen leder fel. Sedan 1997 ägs SR och SVT av stiftelser som finansieras via licensavgifter. Därmed ska det grundläggande oberoendet ha ännu bättre skydd, på ”armlängds avstånd” från politiken
Men vad händer om man skrotar licensen och i stället finansierar verksamheten med en skatt bland skatter? Jo, en viktig ”buffert” försvinner. Risken ökar för politisk påverkan på innehållet, om nu de styrande plötsligt skulle få för sig att lägga sig i. Sådant händer ju både här och där.
Därför verkar det klokt, som SR:s vd Cilla Benkö föreslår, att man ska vänta med en sådan skatt tills oberoendet för public servic har fått ett ordentligt skydd i grundlagen. Det går att inför andra avgiftslösningar fram till dess en grundlag röstats igenom, tidigast 2023.
Finska Rundradion (Yle) har sedan 2011 en progressiv ”Yle-skatt”. Oberoendet ska garanteras genom att pengarna placeras i en särskild fond. Liknande tankar finns i Sverige; tv-skatten ska hållas ”åtskild” från övriga skattepengar. Men hur vet man att framtida politiker håller på den ordningen?
Att grundlagsskydda public service är alltså en god tanke. Det blir mycket svårare för klåfingriga styrande med svaga demokratiska reflexer att använda allmännyttans kanaler för sin egennytta. Sådana politiker finns dessvärre i Sverige. Också.